Forskare vid Karolinska Institutet kan vara en ny behandlingsform för patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar på spåren. I en studie har man upptäckt att nedbrytningsprodukter av kolesterol får särskilda immunceller i tjocktarmen att röra på sig vilket ligger bakom bildandet av immunsystemets viktiga lymfoida vävnad i tarmen.
Inflammatorisk tarmsjukdom är en vanlig och allvarlig sjukdom som saknar botemedel. Normalt samlas tarmens immunceller och kommunicerar med varandra i den lymfoida vävnaden. Men för den som har en autoimmun inflammatorisk tarmsjukdom, som till exempel ulcerös kolit, kan den lymfoida vävnaden reagera mot kroppens egna celler och orsaka kronisk inflammation.
Viktig vävnad bildas i tjocktarmen
Tidigare har det varit okänt vilka signaler som kontrollerar bildningen av den lymfoida vävnaden i tjocktarmen. Men nu har alltså forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att det är nedbrytningsprodukter av kolesterol, så kallade oxysteroler, som får de särskilda immuncellerna i tjocktarmen, som kallas medfödda lymfoida celler (ILC) att bilda lymfoid vävnad både vid hälsa och vid sjukdom.
– Det stämmer. Vi har upptäckt att ILC använder ett ytprotein som kallas GPR183 för att känna av oxysterolerna så att ILC lockas till specifika ställen i tjocktarmen där lymfoid vävnad kan bildas, berättar Tim Willinger, forskare vid institutionen för medicin på KI, som har lett studien.
Ett nytt sätt att behandla inflammatoriska tarmsjukdomar
– Våra upptäckter är relevanta för människor eftersom inflammatorisk lymfoid vävnad bidrar till vävnadsskador vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vi upptäckte att patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit hade en högre nivå av oxysterolproducerande enzymer jämfört med en frisk kontrollgrupp.
– Resultatet tyder på att oxysterol och GPR183 är involverade vid ulcerös kolit.
Molekyler som är bra mål för läkemedelsbehandling
Ett sätt att behandla inflammatorisk tarmsjukdom skulle därför kunna vara att försöka hämma GPR183 eller oxysterolproduktionen.
– Den här möjligheten till behandling är attraktiv eftersom GPR183 tillhör en grupp molekyler som är utmärkta mål för läkemedelsbehandling, säger Tim Willinger.
Fakta: Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, har finansierats av bland annat ”Junior Investigator Research Grant” från Centrum för Innovativ Medicin (CIMED) vid Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting.
Källa: Pressinformation från Karolinska institutet
