Mindre än hälften av hjärtpatienterna lyckas med den viktiga åtgärden att ändra sina levnadsvanor efter en infarkt för att undvika att drabbas igen. Det har lett till ett nytt projekt där hjärtsköterskan fungerar som patientens ”levnadsvanecoach” i eftervården.
En viktig del av vården efter en hjärtinfarkt är att stödja patienter på vägen till hälsosamma levnadsvanor för att undvika en ny infarkt. De hälsosamma levnadsvanorna som krävs för att säkra en god rehabilitering för hjärtpatienterna är exempelvis att bli mer fysiskt aktiva, sluta röka och ha goda matvanor. Tyvärr visar dock statistik från kvalitetsregistret SEPHIA att färre än hälften av svenska patienter lyckas ändra sina vanor. En stor grupp når inte målvärden för blodtryck och blodfetter.
Syftet med det personcentrerade projektet ”en ny modell för hjärtrehabiliteringen” är att varje patient i eftervården där varje enskild patient får en egen individbaserat målsättning under det första halvåret efter insjuknandet.
Joep Perk, professor i hälsovetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, förklarar närmare:
– I korthet föreslås att man använder utskrivningen efter sjukhusvistelsen till en ”omstart” för patienten och närstående. Här vill man att både läkare och hjärtsköterska tillsammans deltar i samtalet. Sköterskan tilldelas rollen som patientens egen ”levnadsvanecoach” vilket ligger i linje med Socialstyrelsen nya riktlinjer för hjärtvården.
– Med ledning av SEPHIA-registret utvärderas om patienten har uppnått de individuella målen, sex månader efter det akuta insjuknandet, säger han.
Förslaget har varit ute på en bred remissrunda hos yrkesföreningar och vårdpersonal på 29 sjukhus och den nya modellen sjösattes under det Kardiovaskulära Vårmötet i Göteborg den 27 april. Under hösten i år ska modellen implementeras. Den riktar sig till alla patienter efter kranskärlssjukdom.
– Det här är ett unikt samarbete mellan en patientorganisation och den medicinska professionen i hjärtsjukvården i syfte att förbättra vården för patienten, berättar Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.
Inger, vad innebär det mer exakt att modellen implementeras till hösten? Kommer de 29 sjukhusen att börja använda modellen för samtliga sina hjärtpatienter från och med då?
– Delar av innehållet i modellen kan börja genomföras redan till hösten. Det gäller personcentrerat förhållningssätt, medverkan av närstående etc. Detta behöver inga ytterligare resurser.
– Vi jobbar nu med att ta fram informationsmaterial i form av broschyr och utveckling av vår hemsida och det blir klart att använda tidigast under fjärde kvartalet. Likaså ska en hälsoplan eller ”kontrakt ” tas fram och blir klart ungefär i samma tid. Modellen riktar sig till alla 76 sjukhus i landet som har ansvar för hjärtrehabilitering.
Kommer modellen sedan att spridas till hela den svenska sjukvården?
– I första hand till hjärtklinikerna på landets 76 sjukhus. Vi har fått positiv respons från allmänläkarna att de även vill vara med när patienterna slussas över till primärvården. Mycket talar för att hälsoplanen även kan bli ett instrument för primärvården där den diskuteras på återbesök och där man diskuterar hur hälsoplanen följs.
Vi har redan fått förfrågningar från andra organisationer och vårdpersonal som funderar på att göra liknande satsning för personer med diabetes och andra diagnoser.
Hur snabbt tror du att modellen kommer att etablera sig och visa tydliga resultat i statistiken, det vill säga att ett större antal lyckas ändra sina levnadsvanor efter en infarkt?
– Dels kan vi se förändringar i kvalitetsregistret Sephia som årligen följer patienterna och där vi kan se resultat hur året gått i samband med lanseringen den 14 februari 2017. Dels kommer vi att göra en uppföljning av vår egen studie (SPICI II), där vi kartlägger om kunskapen hos patienterna har blivit bättre. Den studien är planerad till hösten 2017, säger Inger Ros.
