Medan kvinnlig behandlingspersonal måste ha formella meriter räcker det med muskelstyrka för män för att ses som professionell. Detta enligt en doktorsavhandling av Kim Silow Kallenberg, som disputerar i etnologi på Södertörn högskola den 11 mars.
Avhandlingen ”Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff” behandlar statlig tvångsvård av ungdomar i Sverige och bygger på intervjuer med behandlingspersonal och observationer av det dagliga arbetet vid ett ungdomshem för unga pojkar.
Totalt tvångsvårdas omkring 1000 ungdomar varje år. Det är en tidsobestämd åtgärd som tillämpas när andra, frivilliga vägar till behandling upplevs vara stängda.
Medan tidigare forskning om tvångsvård av unga framförallt har studerat behandlingsmetoder och de intagna ungdomarnas problematik fokuseras här behandlingspersonalen, vilket är första gången inom etnologin. Avhandlingen handlar om deras yrkesidentitet och tolkning av ungdomarnas bakgrund och beteende.
– Maskulinitet och muskelkraft tillmäts en central betydelse för att kunna göra ett bra jobb. En effekt är att manliga behandlingsassistenter betraktas som professionella även utan formell utbildning, medan kvinnliga behandlingsassistenter behöver formella kvalifikationer och yrkeserfarenhet för att kunna hävda professionalitet,säger Kim Silow Kallenberg, och fortsätter:
Klass och etnicitet spelar också stor roll. Att ha egna erfarenheter av utanförskap i form av exempelvis kriminalitet eller invandrarbakgrund förstärker de manliga behandlingsassistenternas maskulinitet. Detsamma gäller inte för kvinnlig personal.
*Kim Silow Kallenberg visar i sin avhandling även hur anställda på ungdomshem manövrerar i gränslandet mellan vård och straff.
– Personalen ser ungdomarna dels som barn i behov av hjälp, dels som brottslingar som förtjänar att vara inlåsta. Det finns alltså en spänning i yrkesidentiteten mellan å ena sidan vård och å andra sidan fysiska tillrättavisningar, där manlig muskelstyrka premieras. Ungdomarna själva ser sällan tvångsvården som något annat än ett straff, säger hon.
Syftet med studien är att bidra till en förståelse likväl som en problematisering av personalens perspektiv på ungdomarna, behandlingen och det egna yrket, enligt information från Södertörns högskola.
Fakta: Kim Silow Kallenberg är etnolog och doktorandstudierna har bedrivits inom forskningsområdet historiska studier på Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörn högskola.
Källa: Pressmeddelande från Södertörns högskola
