Den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt – kolesterolnivån – har under de senaste 20 åren sjunkit hos befolkningen i Väster- och Norrbotten. Läkemedel kan endast förklara mindre än en tredjedel av sänkningen enligt en färsk studie.
Istället har forskare vid Umeå universitet och Sunderby sjukhus i Luleå konstaterat att den minskade risken för hjärtkärlsjukdom till största del på beror på förändrade levnadsvanor. I studien har man funnit en generell sänkning av kolesterolnivån som var mer uttalad hos äldre personer, lågutbildade kvinnor samt personer med hög risk för hjärtkärlsjukdom.
– Den viktigaste orsaken till förbättringen med lägre kolesterolnivåer som vi fann hos befolkningen i Norr- och Västerbotten är sannolikt förändringar som minskat intag av fett och ökat intag av fiber från frukt, grönsaker och spannmål, berättar Mats Eliasson, professor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin samt överläkare Sunderby Sjukhus i Luleå.
Studien, som publicerades i tidskriften European Heart Journal den 3 mars, visar att befolkningens genomsnittliga nivå av kolesterol i blodet sjönk från 6,2 till 5,5 mmol/l mellan 1994 och 2014. Minskningen är mer uttalad hos äldre än hos yngre personer, men lika stor hos män som hos kvinnor. Den grupp som hade störst sänkning var personer med hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, som behandlats för högt blodtryck, diabetes och tidigare hjärtinfarkt eller stroke.
Enligt forskarna hade personer med hög risk att insjukna i hjärtinfarkt minst lika högt kolesterol som friska personer vid studiens start 1994. 2014 var nivåerna hos dessa högriskindivider avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Högre kolesterolnivåer hos personer med fetma samt hos lågutbildade kvinnor konstaterades också vid studiens start, men hade helt försvunnit tjugo år senare.
Studien indikerar att en viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt kan förklaras av lägre kolesterol i befolkningen. Läkemedel som sänker kolesterol, oftast så kallade statiner, förskrivs allt oftare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas bidra till en tredjedel av de minskade nivåerna av kolesterol.
Marie Eriksson, docent och statistiker vid Umeå Universitet och medförfattare av studien, kommenterar:
– Att lågutbildade och högutbildade kvinnor nu har lika låga kolesterolnivåer eller att personer med fetma har lika bra nivåer som normalviktiga styrker att hälsoupplysning och vård nu ges på lika villkor.
– Vi ser att förbättringen är mest markant bland de som har mest att vinna, vilket talar för att arbetet med primär- och sekundär prevention på vårdcentraler och hjärtkliniker varit framgångsrikt. Men det finns fortfarande utrymme för förbättring, både genom fortsatt uppmuntran till förbättrade levnadsvanor och med läkemedel. De ständigt sjunkande kolesterolnivåerna talar för en fortsatt minskning av hjärtkärlsjukdomarna, säger hon.
Forskarna påpekar också att även om risken för hjärtkärlsjukdom avtagit kraftigt de senaste 10-20 åren så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, framförallt vad gäller hjärtinfarkt. Höga kolesterolnivåer är också den viktigaste sjukdomsorsaken följt av rökning och högt blodtryck.
Om studien: Studien gjordes inom ramen för MONICA-studien i norra Sverige och baserades på ett slumpmässigt urval där 8 895 män och kvinnor i åldrarna 25 till 74 år undersökts avseende riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke. Undersökningen genomfördes vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014.