Normalviktiga kvinnor som går upp mindre än åtta kilo i vikt under graviditeten ökar risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet senare i livet. Det visar en studie med över en halv miljon deltagare som genomförts vid Karolinska Institutet. För dessa kvinnor ökade risken för att barnet skulle utveckla schizofreni med hela 30 procent.
Vintern 1944–1945 var svälten stor i Nederländerna och det satte spår hos de ännu ofödda barnen. Flera decennier senare visda sig att risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnen till de svältande mödrarna var fördubblad. Svält förklarar dock inte förekomsten av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar då tillgången på mat är tillräcklig. Även om dessa diagnoser delvis kan förklaras av genetik har forskning visat att miljön under känsliga stadier i uppväxten kan spela en stor roll för dessa sjukdomars uppkomst.
Tidig miljöpåverkan påverkar hjärnans utveckling
I tidskriften JAMA Psychiatry, beskriver forskarna hur tidig miljöpåverkan kan påverka hjärnans utveckling. Man undersökte om det fanns ett samband mellan näringsintag under graviditet och icke-affektiva psykoser hos barnet. Genom det svenska nationella hälsoregistret fick forskarna tillgång till ett stort populationsunderlag. De tittade på barn som föddes mellan 1982 och 1989 och deras mödrar i en studie där alla personer anonymiserats. Över en halv miljon patienter ingick i studien, varav 3000 personer utvecklade icke-affektiva psykoser.
För att undersöka näringsintaget under graviditeten fokuserade forskarna på hur mycket mammorna hade gått upp i vikt under graviditeten.För kvinnor som haft en mycket låg viktuppgång, dvs. mindre än åtta kilo för normalviktiga kvinnor, var alltså risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykoser hos barnen 30 procent högre jämfört med om viktuppgången varit normal.
– Även för överviktiga och mödrar med fetma såg vi ett liknande samband. En viktökning på mindre än fem kilo ökade risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet, berättar Euan Mackay, masterstudent vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens förstaförfattare.
Ökad risk för schizofreni även hos syskonen
Eftersom viktuppgång under graviditeten delvis har ärftliga orsaker, precis som psykisk sjukdom, jämförde forskarna också huruvida syskonen drabbats av icke-affektiva diagnoser, men även då såg forskarna den förhöjda risken om mödrarna gått upp för lite i vikt.
– Den här studien visar att de rådande riktlinjerna kring ideal viktuppgång har fördelar som inte bara handlar om att förebygga komplikationer under graviditet. Exempelvis graviditetsdiabetes eller förlossningskomplikationer som kejsarsnitt. Riktlinjerna har positiva effekter för barnet under flera decennier. Intressant nog fann vi inga samband mellan för hög viktuppgång och risken för icke-affektiva diagnoser hos barnet, berättar Renee Gardner, forskare inom folkhälsovetenskap.
Medicinska riktlinjer för viktuppgång under graviditet
Även i välnärda och rika länder som Sverige kan vissa kvinnor ha svårt att gå upp i vikt under graviditeten.
– Detta kan det finnas medicinska förklaringar till. Men det skulle också kunna bero på social press som kräver att mammor ska ”behålla sin kropp” när de är gravida. Därmed finns fortsatt anledning att förespråka medicinska riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger Renee Gardner.
Fakta: Studien har finansierats av Stanley Medical Research Institute och Vetenskapsrådet.
Källa: Karolinska Institutet
