Kostfibrer är en viktig näringskälla åt tarmbakterierna och mängden fibrer i kosten påverkar viktökning, blodsocker och insulinkänslighet. Nu visar forskning att kostfibrer även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen och samtidigt konstaterar professor Fredrik Bäckhed att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de senaste decennierna.
En studie har genomförts där forskare vid Sahlgrenska akademin är med och bringar klarhet i hur och varför fibrer påverkar tarmhälsan. Fynden presenteras samtidigt som många väljer en annan kosthållning.
– Det blir allt tydligare i västvärlden att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de senaste decennierna, säger Fredrik Bäckhed, som är en av forskningsledarna och som studerar tarmbakteriernas betydelse vid metabola sjukdomar.
Kostfibrer finns i grönsaker och fullkornsprodukter
Fibrer i alla dess olika former finns i frukter, baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Ett för lågt intag av fibrer, i kombination med högt fett- och sockerintag, kan kopplas till ökad risk för inflammatoriska tarmsjukdomar, viktökning och diabetes.
Den aktuella studien gjordes på möss som fick extremt fiberfattig kost. I studien utvecklade mössen defekter i tjocktarmens skyddande mukuslager (eller slemlager) redan efter tre dagar. Tarmens mukusskydd försvagades och det blev lättare för bakterierna att penetrera vilket enligt studien skulle kunna ha en påverkan på inflammatoriska sjukdomar i tarmen, men även andra sjukdomar.
Kompletterande kosttillskott hjälpte
– Det här visar det inre mukuslagrets stora betydelse för att separera tarmbakterierna från våra egna celler. Här illustreras tydligt hur dynamiskt och snabbt mukuslagret svarar på förändringar i kosten och de efterföljande bakteriella förändringarna, kommenterar Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, som också ledde studien.
Efter avslutad lågfiberdiet fick mössen en transplantation av tarmbakterier från en frisk mus, som delvis upphävde det försämrade mukusskyddet. Ett kompletterande kosttillskott av nyttiga bifidobakterier hjälpte mot slemmets tillväxtproblem, men inte mot att bakterierna i tarmfloran kunde närma sig tarmcellerna.
Fibersnåla dieter påverkar bakterierna
Ett tillskott av inulin, en slags kostfiber, förhindrade att bakterierna kom i kontakt med tarmcellerna, men hjälpte inte mot mukuslagrets tillväxtproblem.
– Dieter som saknar fibrer förändrar den bakteriella sammansättningen och påverkar vad bakterierna producerar, vilket i sin tur kan försämra den skyddande effekten av det inre mukuslagret så att bakterier kommer närmare och påverkar oss, säger Gunnar C. Hansson.
Fibertillskott som behandlingsmetod behöver studeras vidare, konstaterar forskarna. Att enbart berika förädlade livsmedel med renade fibrer är inte att rekommendera innan man lärt sig mer om det komplexa samspelet mellan mat, fiber, bakterier och människa.
