Läkemedelsanvändningen bör minska. Inte minst bland personer med mag-tarmdiagnosen IBS. Det anser dietisten och IBS-experten Sofia Antonsson. ”Om man har ett läkemedel som hjälper 20 procent av patienterna och det samtidigt finns en kostbehandling som hjälper minst 75 procent. Då borde man testa den sistnämnda metoden först”, säger hon.
Sofia Antonsson, som tog kostbehandlingen FODMAP till Sverige, konstaterar att det idag saknas effektiva mediciner som hjälper den stora massan av dem som drabbats av IBS. Trots det får många patienter flertalet läkemedel utskrivna, ofta med låg effekt. Hon anser att det är dags att sluta symtombehandla och se på orsakerna till sjukdom istället.
Kost, livsstil och stress
– Ja, magen och tarmen är ett hett ämne idag och alla vill hitta lösningen. Och det även på en rad andra sjukdomar som har sitt ursprung i en tarm i obalans. Problemet uppkommer när människor uppmuntras att prova läkemedel med begränsad effekt som förstahandsalternativ innan man tittat på ursprunget till problemet. Det vill säga kost, livsstil och stress. Jag träffar alltför ofta personer som fått läkemedel som inte ger önskad effekt med följdfrågan om de ska fortsätta med dessa då?
– Klassisk symtombehandling är problematiskt. Patienter tar många gånger mediciner som inte fungerar och hamnar sedan åter i vården för att pröva nya preparat. Det blir en ond och tidskrävande cirkel, säger Sofia Antonsson.
I vilken del av vårdkedjan uppstår detta dilemma?
– Det beror på var man bor, olika landsting har olika diagnosrutiner. Men vanligt är att det börjar i primärvården där lättare bulkläkemedel skrivs ut mot symtomen. Men då dessa ofta inte hjälper skickas man istället vidare till gastroläkare där man kan få starkare läkemedel mot specifika symtom. Exempelvis smärtreglerande eller antidepressiva. Sedan finns givetvis de som går direkt till en dietist men i många landsting är det inte möjligt eftersom remisstvång råder och det kan vara långa väntetider. Det är också få dietister som jobbar privat idag.
Förutom att effekten av läkemedlen oftast inte är stor så har du nämnt placeboeffekten som en faktor?
– Ja. Det finns en stark koppling mellan hjärnan och tarmen vilket gör att vissa kan uppfatta att de mår bättre av läkemedlet under en kortare period. Men då är man oftast snart tillbaka i vården med samma symtom en tid senare.
– Om man har ett läkemedel som hjälper en mindre del av patienterna och det samtidigt finns en kostbehandling som hjälper minst 75 procent, då borde man testa den sistnämnda metoden först. Det skulle underlätta oerhört mycket och spara tid och pengar för både IBS-patienter och andra om det här skedde i rätt ordning. De flesta vill ju heller inte äta läkemedel om det går att undvika.
Hur ska vi komma runt problemet, dvs. undvika att många i slutändan använder läkemedel i onödan?
– Det handlar om kunskap. Såväl hos allmänheten som hos vården. Många läkare är bra på att remittera de här patienterna till dietist men det finns också många som inte har kunskap om det faktum att man exempelvis i många andra länder rekommenderar kostbehandling i första hand till patienter med IBS eller andra magbesvär. Känner man inte till hur effektiv kostbehandlingen är för patienterna, ja då blir det lätt att man försöker med läkemedel.
Och dina grundläggande råd till alla som har magproblem och som ännu inte fått någon diagnos?
– Mitt råd är att vid första kontakten med vården kräva att få gå till en dietist. Det är också en fördel att vara lite påläst själv och ha lärt sig lite om olika magsymtom innan besöket. Då kan man vara lite mer specifik vid läkarbesöket och underlätta att få rätt behandling.
– Självklart är läkemedel ibland både bra och nödvändiga, men att utgå ifrån behandling med läkemedel när det gäller IBS är i min värld inte rätt väg, säger Sofia Antonsson.
Ange rabattkod HALSORAPPORTEN2016 och få 25 kronor rabatt på Sofias senaste bok Magkänsla här
