Vid förhöjt TSH-värde tar man lite Levaxin och sedan ska allt vara på topp. Så tänker nog många som hör talas om sköldkörtelsjukdomen Hypotyreos. Men visste du att stress, i form av till exempel oro eller allt för frekvent och hård träning, också påverkar din sköldkörtel?
Är sköldkörtelsjukdom så enkelt att man kan diagnostisera med ett blodprov eller två och sedan behandla utifrån samma blodprov med en enda typ av medicin för alla?
Hypotyreos orsakad av autoimmunitet
Med egen erfarenhet förstod jag ganska snart efter min diagnos hypotyreos, orsakad av autoimmunitet, att min kropp inte svarade som förväntat på standardbehandlingen Levaxin. Jag har även erfarit att kunskapen på området hypotyreos som behandlas i primärvården är mycket varierande. Det innebär att man som patient ska ha tur för att få rätt behandling. Kanske även en lite tuffare läkare som har kunskapen om de alternativ som faktiskt finns, men som få använder.
Till naturen är jag nyfiken och har funderat länge på att det borde finnas en orsak till att man drabbas av olika sjukdomar. Att klura ut min egen orsak visade sig mer komplicerat än jag anat och jag kan förstå att varken primärvården eller endokrinologerna har möjlighet att undersöka alla orsaker ännu. Det saknas forskning, men det finns en hel del kunskaper som tyvärr ännu inte har tagits tillvara på.
Koll på blodet ger bättre förståelse för ditt mående
Det egna sökandet efter orsaker har bidragit starkt till att Sköldkörtelföreningen idag har ett tätt samarbete med Blodkollen och att jag skrivit den här artikeln tillsammans med Blodkollens grundare Lovisa Ryding som även innehar en examen från Karolinska Institutet med inriktning på laboratoriemedicin. Möjligheten att på nätet själv kunna beställa de analyser man vill och sedan få svar från experter och läkare, att lära sig mer om analyser och symptom och få en bättre förståelse för sitt mående – det är en möjlighet jag själv hade velat ha när min ”hypotyreos-resa” började 2010.
Vi är alla individer och kan därmed ha olika utgångslägen för sjukdom. Miljön påverkar oss och dagens höga tempo skapar troligen mycket besvär med hälsan. Sköldkörteln svarar upp när vi stressar och aldrig ger oss återhämtning. Kroppen gör allt för att dra i nödbromsen, men många lyssnar inte, utan önskar ett piller för att fortsätta i samma tempo.
Förenklat kan man säga att vår chef på hjärnkontoret känner av vår yttre miljö, något vi själva är omedvetna om, och skickar ut signaler till hela vårt skyddande system för att hjälpa kroppen att ta det lugnare.
Stress kan triggas igång av flera orsaker
Stress kan vara allt från svält, sjukdom, oro eller en allt för hård och frekvent träning och binjurarna får signaler att höja kortisolet (1). för att öka energitillgången. Är stressen långvarig och frekvent blir kroppen till slut utarmad på energi och kroppens produktion av det sköldkörtelhormonstimulerande TSH (2) minskar. Även på cellnivå orsakar detta att enzymer (3) som ska omvandla lagringshormonet T4 (tyroxin) till den mer aktiva formen T3 (trijodtyronin) inaktiveras. Ett annat enzym aktiveras istället. Detta enzym gör att detta aktiva T3 lättare omvandlas till det inaktiva reverse T3 (4). Detta bromsar därefter upp konverteringen till T2 som i sig inte är forskat tillräckligt på för att kunna förstå dess funktion i kroppen, men det kan spela en roll i framställningen av det enzym som underlättar omvandlingen av T4 till T3. Det verkar också ha viss effekt på ämnesomsättningen och kan spela roll för fettförbränningen.
Hänger du med?! Kortfattat är det mycket som ska fungera i våra kroppar och genom att endast se utifrån ett fåtal parametrar kan man ofta ytterligare förvärra problemet istället för att lindra dem.
Med mindre mängd tillgängligt av det funktionella T3 så har det ofunktionella, så kallade reverse T3, en effekt av att lura kroppen och försvåra den viktiga omvandlingen av T4 till T3. Kroppen luras därmed att tro att tillräckligt med T3 faktiskt finns, och sparsystemet är nu påslaget även om det inte syns på värdet av TSH.
När kroppen då går på sparlåga och man känner sig trött och energilös så kan kroppen inte heller producera tillräckligt med proteiner, enzymer och hormoner vilket inte bara påverkar oss utan även personer i vår närhet. Personer som påverkas indirekt av vårt mående.
Vid hypotyreos – kräv en mer grundläggande genomgång
Att inte lyssna på kroppen i detta läge och prioritera återhämtning och kanske ett ändrat träningssätt är nog att putta kroppen in i en cirkus av oreda och dåligt mående. Kanske behöver du byta arbete om vantrivseln skapar vakna nätter och oro.
Nej, det är inte lätt. Samhället idag ställer andra krav. Men vem får betala, och är det värt det?
Kanske har du redan utvecklat sköldkörtelsjukdom och du äter medicin för detta. Men mår ändå inte bra? Det är då extra viktigt att våga vara lite besvärlig och kräva en grundligare genomgång. Jag upplever att jag själv är mindre stresstålig som sköldkörtelsjuk, även om jag är optimalt behandlad.
Om du levt under långvarig stress belastar den höga produktionen av kortisol binjurarna vilket kan leda till att kortisolmängden sjunker och blir låga. Detta förvärrar den nedsatta metabolismen ytterligare, då kortisolet är ett viktigt hormon för våra mitokondrier som är våra energifabriker.
Finns det fler ämnen man borde mäta vid stressrelaterade symptom?
Inte nog med att allt vi redan nämnt orsakas av stress så har vi även något som heter interleukin 6 (IL 6) vilket är ett cytokin. Cytokiner är små proteiner som fungerar som signalmolekyler mellan celler, och produceras av vårt immunförsvar. IL 6 ökar vid stress och hård träning och vill förmå kroppen att sänka på tempot. Forskning har påvisat att en ökning av IL 6 ökar trötthetskänslan och minskar kroppens prestationsförmåga. Il 6 påverkar även signalerna mellan hjärnkontorets chef och hypofysen som i sin tur minskar sin stimulerande utsöndring av hormon till könsorgan, binjurar och sköldkörtel, vilket då ger en minskad produktion av dess olika hormoner. Efter träning återgår, under normala förhållanden, nivån av IL6 snabbt men är träningen eller stressen för kontinuerlig och ingen adekvat återhämtning ges så kan IL 6 konstant höga nivåer minska funktionen hos dessa hormonberoende organ.
IL 6 ökar även glukosupptaget i kroppen och ihållande höga värden har associerats till personer med övervikt och minskad insulinkänslighet.
Ständigt med gasen i botten
Hormon betyder ”driva på” och är dessa pådrivande hormoner ständigt aktiva blir vi utbrända. Kroppen orkar inte vara i aktivt läge utan återhämtning och försvarar sig genom att stänga av funktioner som inte är nödvändiga för dess absoluta överlevnad. Våra må-bra hormoner serotonin och dopamin sjunker, könshormonerna sjunker och vi har svårt att bli gravida. Även sexlusten påverkas negativt. Vi blir trötta och irriterade, och träningsresultaten uteblir och skaderisken ökar.
Ska vi gå djupare?
Vid allvarlig sjukdom, svält eller fasta skickas signaler (hormonet leptin) till huvudkontoret att nu är energiintaget lågt, varpå chefen ser till att sänka signalerna från hypofysen att spara energi. Detta leder till ökad aktivitet av enzymet D2, vilket medför ökade nivåer T3. Genom negativ feedback ger dessa höga T3-nivåer i sin tur en minskad utsöndring av sköldkörtelhormon för att minska energiåtgången i kroppen.
Enzymet D2 har sin främsta aktivitet i hypofysen där det omvandlar det mesta av T4 (tyroxin) till T3 (trijodtyronin). I andra delar av kroppen är däremot inte denna omvandling lika omfattande och total vilket ger effekten att allt tillgängligt T4 inte omvandlas till T3 där. Följden blir att då hypofysen är nöjd med sin T3 nivå och därmed drar ner på sin produktion för att spara på energi, så kan kroppens andra delar ändå lida av en brist på densamma. Detta ger effekten muskelsvaghet och trötthet.
Ett intressant fakta är att så mycket som upp mot 30% av befolkningen kan vara bärare av en gen som påverkar aktiviteten på D2 och som därmed påverkar omvandlingen från T4 till det aktiva T3. Vi hoppas att fler forskare får upp ögonen på detta för att förhoppningsvis lära oss och behandlande läkare mer om denna folksjukdom som orsakar så mycket lidande och där kunskapen är så bristande.
Sköldkörteln och mitokondrierna
Ett största tack till specialist och allmänläkare Helena Rooth Svensson som skrivit boken ”Sköldkörteln och mitokondrierna” där jag hämtar mycket av det jag skrivit om. Missa inte hennes artikel i Medicinsk Access.
Hur har du det med stress? Är du optimalt medicinerad om du är sköldkörtelsjuk? Visst kan vi väl vara överens om att det här med stressens påverkan stör vår energi och sköldkörtelhormonfunktion i kroppen?
Om du bestämt dig för att satsa på träning för ditt välmående ska du absolut prioritera återhämningen för att undvika stressen kroppen kan uppleva. Likaså om du funderar över en kostomläggning för viktnedgång. Är svältkurer det som ger dig hälsa och önskat resultat?
Förklaringar av begrepp i texten:
1. Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurens bark och som har en betydande effekt på glukosomsättningen och som ökar vid svält och psykisk och fysisk stress.
2. TSH, eller tyreoideastimulerande hormon, kontrollerar kroppens mängd av sköldkörtelhormon. Ju mer sköldkörtelhormon som finns i kroppen, eller om kroppen vill sänka energiåtgången, ju lägre blir värdet på TSH.
3. Enzymer är proteiner som katalyserar, ökar eller minskar en reaktion, hastigheten på kemiska reaktioner
4. Reverse T3 är en isomer till trijodtyronin, dvs att det är en identiskt utformad som det faktiska sköldkörtelhormonet men är helt spegelvänd och därför lurar kroppen att tjijodtyronin finns men utan att ge de effekter som det riktiga hormonet gör.
