Enligt statistik från Socialstyrelsen står malignt melanom och övrig hudcancer för den snabbaste ökningstakten av alla cancerformer. Nu har Fritzi Töpfer, forskarstuderande på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, tagit fram ett diagnosverktyg som ska kunna hjälpa till att lösa denna utmaning genom att ställa en snabb diagnos.
Sommaren är en period på året då många människor passar på att befinna sig i solen. Skönhetsideal och allt fler utlandsresor till soligare breddgrader bidrar till de ökande hudcancersiffrorna. Enligt Cancerfonden drabbas 40 000 personer årligen av hudcancer, och detta leder i sin tur till 500 dödsfall per år i malign melanom vilket är fler än antalet döda i trafiken.
Den årliga ökningen enbart av malignt melanom ligger på 5,7 procent för kvinnor och 5,9 procent för män, enligt KTH-forskarna . I ett försök att göra något åt den sjukdomen har forskarna utvecklat en teknik som snabbt, effektivt och säkert kan ställa hudcancerdiagnos.
Allt fler cancerfall leder till ett ökat behov av att undersöka födelsemärken och hudförändringar, och det ställer allt högre krav på sjukvården. Cancerfonden har efter en undersökning slagit fast att det råder brist på hudläkare. I Stockholm går det cirka 20 000 invånare på varje hudspecialist, medan en specialist i dermatologi i Jämtland, Sörmland och Dalarna måste räcka till för mellan 60 000 och 70 000 invånare.
Fritzi Töpfer, forskarstuderande på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, har tagit fram verktyget som ska kunna hjälpa till att lösa denna utmaning.
– Att så tidigt som möjligt fastställa en hudcancerdiagnos och inleda en behandling är avgörande för att undvika metastaser och därmed rädda patienters liv. Fram till idag har sådana diagnoser bara kunnat ställas av utbildade hudspecialister.
– Målet för min forskning är att utveckla teknik som med hjälp av mikrovågor kan skilja godartade tumörer från elakartade, frisk hud från sjuk, säger hon.
Hon berättar också att man kan föreställa sig att tekniken kommer att utgöra kärnan i det arbetssätt man i framtiden kommer att använda för att diagnostisera hudcancer, och att den kan användas av icke-specialister för att ställa både säkra och snabba diagnoser, exempelvis i form av screening av ett stor antal människor. Då kan tumörer upptäckas innan de blir dödliga för patienterna och så väl liv som sjukvårdspengar sparas, menar hon.
Idag går besöket på mottagningen till så att huden inspekteras med blotta ögat av hudläkaren. Vid behov används ett dermatoskop – ett något mer avancerat förstoringsglas med en ljuskälla – för att förbättra den visuella bedömningen. Om hudförändringen misstänks vara malignt melanom utförs en biopsi genom att hela förändringen skärs bort och skickas till lab för mikroskopi.
– Jag avser inte att med mitt forskningsresultat ersätta dermatologisten helt och hållet. Det handlar snarare om att tekniken kan användas av vem som helst och direkt sortera bort hudförändringar som inte är hudcancer. På det sättet kan stora mängder människor undersökas snabbt och billigt, vilket kapar kostnader, kortar vårdköer och avlastar sjukvården samt minskar människors lidande. Tanken är att endast de som är i behov av dermatologistens expertkunskaper skickas vidare till en, säger Fritzi Töpfer.
Verktyget placeras på huden med ett milt tryck för att etablera kontakt. Sedan skickas mikrovågar in i huden, och en del av dessa vågor reflekteras och skickas tillbaka. De mikrovågar som kommer på retur analyseras sedan för ett få fram ett resultat.
– I labbet så placerar jag verktyget stegvis punkt för punkt på huden. I framtida kliniska sammanhanget ska verktyget användas svepande över hudförändringen. Mätningen ska då ske konstant, och man ska kunna analysera skillnaden mellan frisk och sjuk hud. En simpel punktmätning tar bara millisekunder, en mer svepande undersökning tar några sekunder och svaret – cancer eller ej – ges omgående, berättar Fritzi Töpfer.
När det kommer till hur tillförlitligt verktyget är för att identifiera hudcancer – så berättar Fritzi Töpfer att det återstår att trimma in den. Något som kräver statistiskt underlag och därmed tid
– Det går att öka verktygets känslighet, även kallad sensitivitet, på bekostnad av specificitet. När det kommer till redskap som används för screening accepteras därför låg specificitet. Vinsterna för alla involverade blir i alla fall stora, berättar Fritzi Töpfer.
Fakta: En prototyp för tekniken är framtagen, men en del arbete återstår innan en kommersiell produkt är färdig. Kostnaden för en slutgiltig produkt är fortfarande svår att avgöra, men enligt Fritzi Töpfer är de komponenter som verktyget är byggt av inte är särskilt kostsamma var för sig.
