Riskfaktorer för hjärtsjukdomar som stress och fysisk kondition kan identifieras redan i tonåren. Det är viktigt att känna till för att kunna förebygga dessa sjukdomar, berättar Cecilia Bergh, sjukgymnast och doktorand på Universitetssjukhuset i Örebro.
Cecilia Bergh har jobbat många år med strokepatienter i sin roll som sjukgymnast på neurokliniken och hennes avhandling är baserad på registerbaserade epidemiologiska studier.
– Egenskaper som låg stresstolerans, låg fysisk kondition, högt blodtryck och ohälsosam vikt är exempel på riskfaktorer som man bör känna till tidigt i livet för att kunna förebygga hjärtkärlsjukdomar, menar hon.
Stresstolerans och kondition är kopplade till stroke och hjärtsjukdomar
Data från mönstringsregistret och andra nationella svenska register har använts för att inhämta information från mer än 250 000 män födda 1952 till 1956. Dessa män har kunnat följas från mönstringstillfället i sena tonåren upp till 58 års ålder.
– Syftet med avhandlingen var att undersöka hur fysiska och psykiska egenskaper i tonåren är kopplade till risken för stroke och kranskärlssjukdom långt senare i livet, men också hur risker i vuxen ålder kan påverka.
Låg stresstolerans kan slå ut god kondition
– Psykosocial stress har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Men i min avhandling har vi utvärderat stresstolerans i tonåren som en riskfaktor. Jämfört med män med hög stresstolerans hade män med låg stresstolerans i tonåren en markant ökad risk både för stroke och kranskärlsjukdom i vuxen ålder. Flera egenskaper i tonåren som låg stresstolerans, ohälsosam vikt och förhöjt blodtryck var även kopplade till en sämre prognos efter stroke, berättar Cecilia Bergh.
Ett överraskande resultat var att god fysisk kondition, som tidigare kopplats till minskad risk för hjärtkärlsjukdom, inte verkade ha samma positiva inverkan för män med låg stresstolerans. En förklaring kan vara att män med låg stresstolerans i tonåren har svårare att behålla god kondition upp i vuxen ålder.
Hjärtsjukdomar kan starta redan i barndomen
– Vi har även undersökt sambandet mellan svåra infektioner i vuxen ålder och långtidsrisken för efterföljande hjärtkärlsjukdom. Vi observerade att sjukvårdskrävande blodförgiftning eller lunginflammation medför en ökad risk för hjärtkärlsjukdom, inte bara i samband med infektionen utan även under flera år efteråt.
Även om hjärtkärlsjukdom vanligtvis inte uppvisar symtom förrän i vuxen ålder, finns data som tyder på att sjukdomen kan ha ett långt förlopp med start redan i barndomen. En blandning av olika riskfaktorer under hela livet kan avgöra risken för hjärtkärlsjukdom men enskilda exponeringar senare i livet kan också ha betydelse oberoende av denna riskökning.
Motion och stresshantering tidigt i livet kan förbygga hjärtsjukdom
För att förebygga hjärtkärlsjukdom verkar det alltså betydelsefullt att redan i tonåren röra på sig regelbundet, men också att lära sig hantera stress.
– Men även om man fått en stroke är det viktigt att tänka på livsstilsfaktorer och stresshantering. Det kan påverka risken för en ny stroke. Vårt tolkning är att det aldrig är för tidigt och kanske heller aldrig för sent att försöka förebygga hjärtkärlsjukdom, säger Cecilia Bergh.
Fakta: Välkända påverkbara riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i vuxen ålder är högt blodtryck, rökning, högt BMI, höga blodfetter, låg fysisk aktivitet, alkohol, diabetes, tidigare hjärtkärlsjukdom samt psykologiska faktorer som stress och depression.
