Forskare från USA och Europa har identifierat en gen som förklarar varför vissa personer lättare drabbas av stroke än andra. Studier på möss, som utförts av en forskargrupp i Göteborg, visar att genen FoxF2 är nödvändig för normal funktion hos hjärnans blodkärl.
Stroke är en hjärnskada som uppstår då delar av hjärnan drabbas av syrebrist, antingen som resultat av en blodpropp, eller ett brustet blodkärl. Högt blodtryck, rökning och stress är exempel på faktorer som ökar risken för stroke, men även ärftliga faktorer spelar stor roll.
I tidskriften Lancet Neurology publiceras nu en studie baserat på ett stort internationellt samarbete avsett att identifiera gener som påverkar risken att drabbas av stroke. Totalt har genetisk och medicinsk information från mer än 150 000 personer analyserats och resultaten visar att det största bidraget till medfödd strokerisk kommer från genen FoxF2.
För att förstå vad genen gör har forskare vid Göteborgs universitet inaktiverat FoxF2-genen i möss och man visar att detta leder till förändringar i hjärnans minsta blodkärl, med ökad risk för blödningar och infarkter som följd.
– Vi har tidigare funnit att FoxF2 är nödvändig för att ge hjärnans blodkärl deras unika egenskaper – den så kallade ”blod-hjärnbarriären” säger Peter Carlsson, professor i genetik vid Göteborgs universitet.
Redan då misstänkte forskarna att variation i denna gen bidrog till ärftligheten bakom stroke orsakad av defekter i hjärnans blodkärl, men det kom som en överraskning att sambandet var så starkt när alla olika typer av stroke analyserades tillsammans.
Studien visar också att variation i FoxF2-genen påverkar mängden så kallade hyperintensiteter , förändringar i hjärnan som syns i magnetröntgen och som associerats med en ökad risk inte bara för stroke, utan även för demens och depression.
– Det här är ett viktigt genombrott, säger Peter Carlsson.
Han framhåller hur kraftfullt det är när forskare inom olika discipliner samarbetar kring ett problem.
– Mössen hjälper oss förstå vad som händer och humangenetiken svarar på om det är viktigt för människors hälsa.
Källa: Pressinformation från Göteborgs universitet
