Explosiviteten i idrottares muskler kan förhöjas efter endast sex sekunders maximal muskelaktivering. Det visar en avhandling från GIH där svenska höjdhoppare och sprinters på elitnivå ingick, och vars vadmuskler stod i fokus.
Paulo Gagos, doktorand vid GIH, står bakom avhandlingen som också visar att den kraftigt förhöjda explosiviteten i vadmusklerna höll i sig upp till fem minuter utan att påverka hälsenans styvhet.
– Då deltagarna i studien bestod av svenska elitidrottare kan resultatet från min avhandling, tillsammans med närliggande forskning, vägleda idrottare till bättre uppvärmning inför träning och tävling, säger han.
Studiens syfte var att öka förståelsen för hur och under vilka villkor en enda maximal muskelaktivering resulterar i så kallad postaktiveringspotentiering, PAP, det vill säga en tillfällig förbättring av muskelns förmåga att utveckla kraft. I doktorsavhandlingens delstudier ingick manliga höjdhoppare och sprinters. Dessa var alla dryga 20 år och tävlade på nationell och europeisk nivå.
Det handlade om experimentella studier som bestod av att vadmusklernas kapacitet mättes före och efter sex sekunders maximal viljemässig aktivering. I testsituationen låg idrottarna ned med höger fot fastspänd vid en dynamometer som kan mäta muskelstyrka. En väl standardiserad elstimulering över en motorisk nerv i knävecket orsakar en snabb muskelsammandragning, en så kallad twitch. I varje delstudie mättes formen och höjden av denna twitch före och vid olika tidpunkter efter sex sekunders muskelaktivering.
I den första delstudien konstaterades att muskelns kapacitet förbättrades mest när den testades i en situation där fotplattan roterades så att vadmuskeln genomgick en snabb förkortning. Det motsvarar vad som i idrottsvetenskap kallas koncentriska muskelkontraktioner.
I den andra studien användes ultraljud över hälsenan och efter sex sekunders muskelaktivering konstaterades att hälsenans styvhet inte påverkats negativt. Tidigare forskning har visat att det är främst vid ledvinklar, där muskeln är så kort att den har svårt att utveckla kraft, som den är mest mottaglig för postaktiveringspotentiering.
En annan studie i avhandlingen visar att det i verkligheten är ett mer komplext samband mellan ledvinkel och hur effektiv postaktiveringspotentiering man kan åstadkomma. När idrottarna testades med böjd istället för utsträckt knäled var postaktiveringspotentieringens effekt inte lika stor.
– Den här typen av träning har fått stort genomslag bland idrottare, tränare och forskare då den kan ge fördelar vid exempelvis sprintstarter och hopp där förmågan till snabb kraftutveckling kan avgöra skillnaden mellan silver- och guldmedalj. Ändå finns det liten kunskap om vad som orsakar PAP och under vilka omständigheter PAP är mest effektivt.
– Resultaten av denna avhandling kan förhoppningsvis stimulera till mer forskning och vara en teoretisk utgångspunkt för tränare och idrottare som vill optimera musklernas kapacitet, konstaterar Paulo Gago.
Fakta: Paulo Gago kommer från Portugal, har en Bachelor and Master in Sport Science and Physical Education och forskar vid GIH. Avhandlingen finns på GIH:s publikationsdatabas DiVA.
