En tredjedel av lunchen på äldreboenden äts inte upp. Det framgår när Livsmedelsverket för tredje gången kartlagt matsvinn inom äldreomsorgen. Att satsa på mätningar kan synliggöra matsvinn inom äldreomsorgen och möjliggöra upptäckt av risk för undernäring, menar myndigheten.
Undernäring är vanligt bland sköra äldre, därför är det enligt Livsmedelsverket allvarligt att maten som planerats utifrån de äldres behov av energi och näring inte blir uppäten.
Matsvinn beror inte på att det lagas för mycket
60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden. Enligt Livsmedelsverket är detta, förutom ett stort resursslöseri, en riskfaktor för undernäring.
Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.
– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, berättar Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Arbetet med matsvinn konkurrerar med omvårdnadsarbetet
Jämfört med kartläggningen från 2020 har fler kommuner rapporterat matsvinnsdata för äldreboenden, men det är fortfarande få. Som jämförelse rapporterade tre gånger så många kommuner in matsvinnsdata för skolan och förskolan.
Ett skäl kan enligt Livsmedelsverket vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera matsvinnsarbetet. Samtidigt kan matsvinnsmätningar användas för att synliggöra maten som inte äts upp och därmed fungera som ett verktyg för att identifiera risk för undernäring.
– Vi tror att ett breddat fokus – från att mäta i syfte att minska matsvinnet för miljöns och ekonomins skull, till att även mäta för att följa upp att de äldre äter tillräckligt – kan göra att fler omsorgsverksamheter ser vinster med matsvinnsarbetet. Det kan bli en del i det viktiga arbetet med att förebygga undernäring.
Delaktighet och trivsam miljö
Att den äldre fått vara delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam är faktorer som påverkar måltidsupplevelsen positivt, menar Emelie.
– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, avslutar hon.
Fakta om undersökningen:
60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från luncher i kommunala äldreboenden, från mätningar som gjordes 2022.
Det är tredje gången kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020. Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det är svårt att avgöra säkert då resultatet bland annat kan påverkas av vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata.
Källa: Pressinformation från Livsmedelsverket
