Nästan alla typer av så kallade E.coli-bakterier är harmlösa men det finns en typ som kallas ehec och som kan orsaka svår sjukdom hos människor. Robert Söderlund har i sin avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tittat närmare på detta.
– Samma bakteriestammar som gör människor sjuka har i projektet visat sig förekomma hos både får och nötkreatur. Detta betyder att de utgör smittkällor både för varandra och för människor. Men det är bara en mindre andel av de bakteriestammar som finns hos djuren som verkar ha förmåga att orsaka de svårare formerna av ehec-sjukdom hos människor, berättar Robert Söderlund.
Ehec-bakterier lever alltså normalt i tarmen hos nötkreatur och får men djuren blir inte sjuka av dem, medan det i Sverige är betydligt vanligare att människor smittas av ehec jämfört med i andra länder i Europa. Det är en mindre grupp bakteriestammar som orsakar många av de allvarliga ehec-infektionerna bland människor.
De vanligaste ehec-bakterierna som människor blir sjuka av i Sverige tillhör serotypen O157:H7. Robert Söderlund har i sitt doktorandprojekt studerat genetisk variation bland de bakteriestammar av O157:H7 som finns bland svenska får och nötkreatur. Han har sedan jämfört dem med de stammar som människor blir sjuka av i Sverige. Det har under de senaste årens forskning vid SVA visat sig att de typer av ehec-bakterier som orsakar svår sjukdom hos människa är koncentrerade till djur i vissa delar av landet. Något som även bekräftas av Robert Södelunds studier.
– Det här innebär att åtgärder för att minska antalet sjukdomsfall hos människor framförallt behöver riktas in mot de områden där de farligaste typerna av ehec-bakterier är vanliga. Det blir mer kostnadseffektivt. De aktuella områdena ligger framförallt längs kusterna i Sydsverige, samt i Västergötland, förklarar han.
Men fortsatt vaksamhet krävs eftersom Robert Söderlunds studier visar att nya bakteriestammar över tid introduceras och etablerar sig. Fortsatt forskning behövs också för att fullt ut förklara varför en del ehec-bakterier är farligare än andra. Det går att minska risken för att smittas av ehec: se exempelvis till att äta köttfärs väl genomstekt, undvik opastöriserad mjölk och tvätta händerna noga efter kontakt med nötkreatur eller får.
Fakta från SVA: Människor som smittas kan få blodiga diarréer. Det gift som bakterien producerar, verotoxin, kan i sällsynta fall också sprida sig i kroppen och orsaka skador på bland annat njurarna, ett livshotande tillstånd. Risken att bli sjuk är särskilt stor för små barn.
Robert Söderlund disputerade fredagen den 30 oktober vid Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Molecular epidemiology of verotoxigenic Escherichia coli O157:H7”.
