Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunförsvar kan spåras till händelser tidigt i livet. Det konstaterar forskare vid Karolinska Institutet som kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. ”En möjlig tillämpning av våra resultat är förebyggande behandlingar för att minska risken för allergi, astma och autoimmun sjukdom senare i livet”, berättar Petter Brodin (foto), barnläkare och forskare.
– De förbyggande behandlingarna skulle kunna hjälpa immunsystemet att etablera sina reglerande mekanismer. Mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling har tidigare varit relativt okända. Vi tror också att vissa mekanismer som studien pekar ut i förlängningen kan leda till ytterligare typer av behandlingar, inte enbart förebyggande, fortsätter Brodin.
Förekomsten av autoimmuna sjukdomar som astma, diabetes typ 1 och Crohns sjukdom ökar hos barn och unga i delar av världen. Det är känt sedan tidigare att risken att drabbas av de här sjukdomarna till stor del bestäms av händelser tidigt i livet. Det finns till exempel ett samband mellan tidig användning av antibiotika och en ökad risk för astma. Man vet också att amning skyddar mot flera av dessa tillstånd.
Bifidobakterier har en nyckelroll
I samarbete med amerikanska kollegor har KI-forskarna studerat hur immunsystemet hos nyfödda barn anpassar sig till, och formas av, de många bakterier, virus, födoämnen och andra miljöfaktorer som barnet exponeras för under livets första månader. Tidigare forskning har visat att bifidobakterier är vanligt förekommande hos ammade barn i länder med låg förekomst av autoimmuna sjukdomar.
Bröstmjölk innehåller rikligt med HMO, humana mjölkoligosackarider, som barnet inte kan tillgodogöra sig som näring. Produktionen av de här komplexa sockerarterna kan istället förknippas med fördelar som handlar om att ge näring till bakterier i tarmen med stor betydelse för barnets immunförsvar.
Bifidobakterien är en sådan.
– Vi har funnit att barn vars tarmflora har god förmåga att bryta ner HMOs har mindre inflammation i både blod och tarmen. Det beror troligen på bifidobakteriernas unikt goda förmåga att bryta ner HMOs, expandera hos ammande barn och utöva en gynnsam effekt på det utvecklande immunsystemet tidigt i livet, förklarar Petter Brodin.
Immunförsvar analyserades med blodbrov
Barn som ammats och fått tillskott av bifidobakterier hade högre nivåer av ett antal molekyler för att omvandla HMO-molekyler till näring. Galectin-1 har en huvudroll för att aktivera immunförsvaret vid hot och angrepp. Enligt forskarna är Galectin-1 en nyfunnen och mycket viktig mekanism för att bevara bakterier med antiinflammatoriska egenskaper i tarmfloran.
Resultaten bygger på 208 ammade spädbarn födda på Karolinska sjukhuset mellan 2014 och 2019. Forskarna har med nya metoder kunnat analysera spädbarnens immunförsvar även ur små blodprov. Två grupper spädbarn i USA där hälften enbart ammats och hälften ammats och fått tillskott av bifidobakterier har varit kontroller.
En begränsning i studien är att forskarna varit hänvisade till blodprover och inte kunnat studera immunsystemet direkt i tarmen. Alla aspekter av tarmens immunsystem kan inte ses i blodet men det är inte etiskt försvarbart att ta tarmbiopsier från friska nyfödda barn.
Vill hjälpa barn att få en bättre start
Nu hoppas forskarna kunna följa barnen i studien under en längre tid för att se vilka som drabbas av atopiskt eksem, astma och allergier.
– Vi planerar en ny prövning kring bakteriesubstitution för att se om vi kan hjälpa alla barn att få en hälsosammare start i livet när det gäller deras immunsystem. Vi samarbetar också med andra forskare för att jämföra utvecklingen av immunförsvar hos svenska barn mot barn som växer upp på landsbygden i Afrika söder om Sahara, där andelen med allergier är betydligt lägre.
Studien, som publicerats i tidskriften Cell, finansierades av Europeiska Forskningsrådet, Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.
Fotograf: Stefan Zimmerman
Källa: Pressinformation från Karolinska Institutet
