Fibromyalgi har länge setts som ett psykosomatiskt tillstånd utan tydlig biologisk förklaring. Men nu visar forskare att drabbade kan ha en kronisk inflammation både i centrala nervsystemet och i övriga kroppen. Det innebär att bättre sätt att diagnostisera och på sikt behandla sjukdomen kan vara i sikte.
Forskningen lyfts fram med anledning av internationella fibromyalgidagen den 12 maj och resultaten är mycket hoppingivande, enligt Torsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Han har genomfört studien tillsammans med forskare vid Akershus universitetssjukhus i Norge och Linköpings universitet.
– Resultaten kan hjälpa oss till en bättre diagnostik både vid fibromyalgi och andra smärttillstånd. Smärtdiagnostik grundar sig ofta uteslutande på patientens berättelse. Mätbara, objektiva fynd i blod och ryggmärgsvätska fördjupar förståelsen och gör sjukdomen mindre mystisk, säger han.
Fibromyalgi behandlas med en kombination av läkemedel
Kännetecknande för fibromyalgi är långvarig utbredd smärta, som ofta flyttar sig mellan olika kroppsdelar, exempelvis nacke, armar och rygg. Det är också vanligt med ökad smärtkänslighet,¬ ofta i kombination sömn¬störningar, trötthet och ¬minnessvårigheter. Sjukdomen är betydligt vanligare bland kvinnor än män och behandlas oftast med en kombination av läkemedel, fysisk aktivitet och avslappningsövningar.
I den norsksvenska studien ingick 40 patienter med fibromyalgi, 46 blodgivare och 10 friska personer som frivilligt ställt upp och lämnat ett ryggvätskeprov samt lika många personer i en kontrollgrupp. Med en ny testmetod undersöktes 92 olika så kallade cytokiner i ryggmärgsvätskan. Det är ett slags proteiner som tillverkas av celler i immunförsvaret och kan ses som inflammationsmarkörer. För flertalet skilde sig halterna mellan patienter med fibromyalgi och övriga.
Vid exempelvis ledgångsreumatism är halterna av inflammationsproteinet CRP förhöjt, men hos patienter med fibromyalgi är värdena ofta är helt normala. Med den nya, känsliga mätmetoden, som tagits fram i Uppsala, ser vi nu en pågående ”låggradig” inflammationsprocess.
– Då vi kunnat upprepa fyndet i flera oberoende patientgrupper tror vi att inflammationen kan bidra till att smärtan sprids till större delen av kroppen, som är fallet just för fibromyalgipatienter, förklarar Torsten Gordh.
Kan innebära ny behandling av fibromyalgi och annan smärta
Analysmetoden finns idag och Gordh bedömer att den kan bli klinisk rutin för utredning av smärtpatienter inom inte alltför lång tid. Först krävs dock fler studier av andra forskargrupper som bekräftar fynden och att metoderna förfinas.
Förhoppningen är att de nya rönen på sikt även kan bana väg för nya, effektiva behandlingssätt:
– Dessvärre har inga större framsteg skett de senaste åren. En ny behandling skulle kunna bestå av nya läkemedel som minskar inflammationsaktiviteten i kombination med psykoterapi (stresshantering) och sjukgymnastisk, säger Torsten Gordh.
Fakta: Den norsk-svenska studien har nyligen publicerats i facktidskriften Journal of Pain research.
Källa: Akademiska sjukhuset
