En kräm baserad på ananasextrakt ska utprovas på barn som vårdas för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Metoden används sedan årsskiftet på vuxna patienter med positiva resultat.
I januari introducerade Akademiska som första sjukhus i Sverige metoden på vuxna med svåra brännskador. Nu ska effekten på barn utvärderas som en del av en världsomspännande klinisk studie som startar på Akademiska sjukhuset i oktober och pågår till år 2020. Totalt räknar sjukhuset med att inkludera 160 barn.
Enligt teamet på Akademiska är fördelarna med ananasgelen är att man slipper skära bort den brända huden före transplantation. Det sparar tid men patienten får också mindre ärrvävnad.
– Vi ser en stor potential med metoden, särskilt på djupa skador. Det gäller skador på händer och fötter, men även övriga kroppen utom ansiktet och underlivet. Läkemedlet är godkänt för användning på vuxna patienter, men eftersom barns hud är känsligare är det viktigt att utprova metoden även på dem, berättar Fredrik Huss överläkare på brännskadecentrum.
Det vanliga vid djupa brännskador är att man skär bort den brända, döda huden och därefter transplanterar hud från andra delar av kroppen eller använder hud som odlats fram i laboratorium. Den nya behandlingsmetoden innebär att den döda, brännskadade huden i stället smörjs in med en enzymbaserad kräm som innehåller ananasextrakt. Krämen, som enligt läkarna liknar en trögflytande vaniljsås, löser upp det brända så att man i princip bara kan tvätta av området och börja transplantera.
Internationellt används den nya metoden även för att snabba på diagnostik av djupet på brännskadorna och behovet av kirurgi. I stället för att vänta två veckor, behöver man bara vänta åtta-nio timmar för att se om en skada behöver kirurgisk behandling.
– Vid kirurgi finns alltid en risk att för lite skadad hud tas bort, vilket ökar infektionsrisken, eller att för mycket frisk vävnad tas bort som bidrar till sämre funktionella och estetiska resultat. En fördel med metoden är större precision, att endast det som behövs tas bort vilket minskar ärrbildningen på sikt, förklarar Fredrik Huss.
Om resultaten faller väl ut kan metoden både komma att användas som ett alternativ till kirurgi före hudtransplantation och för att snabba på diagnostik och beslut om hur stora delar hud som måste tas bort.
– Förutom att patienten får mindre ärrvävnad kan detta bidra till lägre vårdkostnader då vårdtiden blir kortare och behovet av läkemedel, operationssalar/bemanning minskar, säger Fredrik Huss.
Fakta: Metoden, som har utvecklats i Israel, har hittills använts på cirka 600 patienter runtom i världen. I Skandinavien har Akademiska sjukhuset mest erfarenhet, men metoden har även börjat användas på vuxna patienter i Linköping. Sedan 2010 har Akademiska och universitetssjukhuset i Linköping delat ansvar nationellt för vård av svårt brännskadade, så kallad rikssjukvård. På sjukhusens brännskadecentra vårdas omkring 500 patienter varje år, många med långa vårdtider ibland upp till flera månader.
