Docent och överläkare Britt-Marie Frost tillträder som ny forskningschef på Barncancerfonden den 15 mars. Under hennes 30 år av forskning och kliniskt arbete inom barncancer har utvecklingen varit fantastisk. Men hon ser också fram emot att bidra till att fler drabbade barn ska få hjälp. Här berättar hon mer i samband med den internationella barncancerdagen, den 15 februari.
Britt-Marie har bland annat arbetat som överläkare i barnonkologi samt som sektionschef för blod-, och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon har också bland mycket annat haft viktiga uppdrag inom barnonkologin i Norden och som internationell forskare inom barncancer.
I skrivande stund befinner hon sig dock i Kenya, där hon volontärarbetar för Rotary Läkarbank.
– Jag befinner mig i Norra Pokot, ett område med mycket stor fattigdom och där befolkningen till 80 procent är analfabeter. Barnen får inte chans att gå i skolan och sjukvården är väldigt undermålig. Det är ett uppdrag där min uppgift är att förmedla kunskap om kliniskt arbete och patientbemötande.
– På det sjukhuset jag är placerad finns inte en enda utbildad läkare. Det finns över hundra vårdplatser här och det föds cirka 50 barn i veckan. Hälften av platserna är för patienter med en sjukdom, Leichmaniasis, eller Kala-Azar, som sprids av infekterande sandflugor.
Viktiga genombrott inom barncancer
Under hennes långa bana inom barnonkologin har utvecklingen varit stark inom, berättar Britt-Marie. Detta gäller såväl läkemedel som behandlingsformer.
– Det har varit en fantastisk utveckling som egentligen började på 60-talet då man började använda cytostatika. Plötsligt var det möjligt att överleva! Från att i princip alla barn avled så kunde på 80-talet nästan 70 procent överleva.
– När jag startade min barnläkarbana i början på 90-talet startade också samarbetet i Norden med ett gemensamt protokoll för leukemibehandling hos barn. Den ökade användningen av bland annat höga doser metotrexat hade stor betydelse för att slippa återfall. Innan dess, på 80-talet, var strålningen det alternativ vi hade för att undvika recidiv i centrala nervsystemet.
Genombrotten när det gäller barncancer har varit många och viktiga, berättat Britt-Marie.
– Det största genombrottet är nog de nya målsökande läkemedlen och möjligheten till mer individualiserade behandlingar som gör att vi nu går in i en ny era. Väldigt spännande och viktigt med tanke på de biverkningar traditionell cytostatikabehandling har.
– Sedan några år tillbaka kan vi också i större skala genomföra så kallad helgenomsekvensering av cancercellerna. Vi får exakt genetisk information och kan säkerställa diagnosen snabbt och ge rätt behandling. Det ger oss också möjlighet att se om det finns bakomliggande ärftliga faktorer.
Otrolig utveckling inom leukemi
– Viktigt att komma ihåg är också att en del i framgångssagan är den ökade omvårdnaden. De komplikationer, infektioner och allvarliga biverkningar som uppstår har vi blivit mycket bättre på att ta hand om. Detta gör det möjligt att överleva svåra behandlingar som tex stamcellstransplantation. Att bota ett barn med cancer är ett teamarbete.
Framförallt har Britt-Marie forskat inom leukemi med farmakokinetik och cytostatika. På frågan om hur utvecklingen varit inom detta område berättar hon bland annat att det behövs en mer målinriktad behandling.
– Just leukemi har haft en otrolig utveckling gällande överlevnad men priset är också högt. Vi har nu lärt oss att det finns många biverkningar, både på lång och kort sikt. Det är en utmaning att hitta en behandlingsintensitet och nya läkemedel som inte gör onödig skada, men ändå botar barnet.
– Den metod vi använde för att testa cytostatika på färska cancerceller från nyinsjuknade barn med leukemi i Norden gav oss mycket information som lett till fortsatt forskning. En del nya preparat har testats, men att påstå att just vår forskning varit avgörande vore en rejäl överdrift. Resultatet från den farmakokinetiska studie på läkemedlet vincristin gjorde dock att vi i Norden ökade behandlingsintensiteten hos en grupp patienter som hade sämre prognos.
– Leukemi är flera olika sjukdomar som tidigare behandlades med framför allt cytostatika och ibland strålning samt stamcellstransplantation. Det har kommit väldigt många nya läkemedel de senaste åren. De immunmodulerande läkemedlen är en spännande utveckling som gör att vi kan ge mer målinriktad behandling, skräddarsydd för just den patienten.
Stora satsningar inom hjärntumörforskningen
Britt-Marie, Hur ser framtiden ut gällande behandling av barncancer i allmänhet? Vilka områden behöver det satsas mer på inom såväl vården som forskningen?
– Min personliga åsikt är att det behövs stora insatser inom hjärntumörforskningen och strålbehandlingen. Hur förbättrar vi överlevnaden och hur minskar vi på de svåra långtidsbiverkningarna? Det handlar också om hur vi bäst tar hand om barn som genomgått cancerbehandling under uppväxten. Vi behöver tidiga insatser.
Nu kommer du att leda arbetet med att förverkliga Barncancerfondens nya forskningsstrategi. Vad är viktigt i denna och hur vill du förverkliga målen?
– Det blir en kraftig ökning av forskningsfinansiering inom vissa områden där toxicitet och sena komplikationer får en framträdande roll. Jag tror att vi har mycket att vinna genom att samarbeta med forskare också internationellt. Vi gör detta i stor utsträckning i Norden men jag hoppas på mer utbyte och samarbete med andra stora forskningscentra i världen.
– Det har också beslutats om att satsa på kompetensförsörjnings-insats inom vård, hälsa och psykosocialt. Barncancerregistret och de två biobankerna med tumörvävnad är en viktig tillgång för forskare, dessa infrastrukturer ingår också i forskningsstrategin.
– Som klinisk doktor och före detta chef på en barnonkologisk enhet hoppas jag också kunna öka samarbetet med den kliniska verkligheten där Barncancerfondens stöd i form av basresurser är en nödvändighet för att kunna bedriva den vård vi vill ge barn med cancer i Sverige.
– Barncancerforskning är självklart en del i cancerforskning generellt och vi kan och bör också samarbeta med utveckling av läkemedel i tidig fas så att även barn får tillgång till nya behandlingsmöjligheter, avslutar Britt-Marie Frost.
Text: Mats Holmström
Foto: Barncancerfonden
