Man brukar utgå ifrån att s.k. ”duktiga flickor” och andra som ställer höga krav på sig själva är svårare att behandla för ätstörningar. Men psykologen och Lundaforskaren Suzanne Petersson har kommit fram till att inte finns något samband alls mellan hög perfektionism och framgångsrik behandling av dessa personer.
Suzanne Petersson vill nu tona ner betydelsen av perfektionistiska anlag i behandlingen av ätstörningar. Under de snart 20 år hon arbetat med patienter med ätstörningar har sjukdomens koppling till perfektionism intresserat henne. Under sin forskning förbryllade det henne henne bland annat att många patienter som skattade sig själva som perfektionister inte framstod som sådana i de test som hon gjorde inför behandlingen.
Mening och sammanhang i tillvaron
– Eftersom perfektionism anses försvåra behandlingen och tillfrisknandet för personer mer ätstörningar är egenskapen viktig att uppmärksamma, menar hon.
Hon började sina studier med ett test för att undersöka om det fanns någon koppling mellan perfektionism och känslan av mening och sammanhang i tillvaron – och här finns ett klart samband.
– Jag tolkar det som att man försöker kompensera avsaknaden av känsla och sammanhang med att leva upp till omvärldens alla krav, konstaterar hon.
Ätstörningar handlar ofta om kontroll av inre och yttre kaos
När Suzanne Petterson gick vidare med sina studier för att se om det fanns något samband mellan hög perfektionism och framgångsrik behandling av ätstörning så fann hon till sin förvåning inget samband alls.
– Patienternas placering på perfektionistskalan spelade alltså, tvärtemot tidigare forskning och mina egna antaganden, ingen som helst roll för resultatet av behandlingen, säger hon.
Senare intervjuade hon även en del av sina patienter och fann också att många antaganden i samband med ätstörningar och perfektionism inte riktigt stämmer med den gängse bilden, att ätstörningar handlar om perfektionistisk och sjuklig strävan att kontrollera sina kroppar.
För flertalet handlade det inte om en utseendefixering utan om att ordning och reda eller topprestationer i skolan kan vara ett sätt att försöka hålla inre och yttre kaos under kontroll.
Hjälp med att bearbeta höga krav
På frågan om på vilket sätt hennes forskning kan påverka behandlingen av patienter med ätstörningar framhäver Suzanne Petersson att personer med för höga krav på sig själva kan behöva specifik behandling för dessa.
Jag tror att forskningen kan bidra till att man nyanserar vad perfektionism betyder för ätstörningar. Sedan är strävan efter perfektionism ett slitsamt och omöjligt uppdrag. Så oavsett vilket inflytande det har på behandlingen av patienter med ätstörningar så behöver människor som känner höga krav på sig själva hjälp med att bearbeta dessa.
Fakta: Ca 400 personer har ingått i Suzanne Peterssons studie. KASAM och EDIP-P är namnen på de psykologiska tester hon använt sig av. Hon disputerar den 3 februari med avhandlingen Flawless beyond reach and reason vid Lunds universitet.
Källa: Lunds universitet
