Vi mår alla bra av fysisk aktivitet, men mekanismerna bakom detta och varför vi reagerar olika på träning är fortfarande relativt outforskat. Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet, forskar bland annat om anpassad träning för olika patientgrupper.
Att uthållighetsträna regelbundet leder bland annat till att nya blodkärl och mitokondrier bildas i skelettmuskulatur och hjärta. Inflammationssubstanser i blodet blir mindre aktiva och blodtrycket förbättras. Att vi trots detta reagerar olika på träning har förutom med genetik även med epigenetik att göra, enligt Carl Johan Sundberg. Epigenetik handlar om de faktorer som styr hur aktiva enskilda gener ska vara.
– Ja, detta grundfynd är känt sedan länge, vår utmaning är bland annat att finna de genvarianter som spelar störst roll. Vi har ju alla våra 20 000 gener, men några av dessa har lite olika utformning från person till person. Dessa små skillnader gör att våra kroppar svarar olika. Vi forskare fiskar i denna stora damm, efter de gener som styr det här. Här kan man säga att forskningen fortfarande är i sin linda.
Högintensiv träning – bra för bröstcancerpatienter
Carl Johan Sundberg och hans forskarkollegor har flera studier igång, studier som utförs bland såväl friska personer som patientgrupper och även elitidrottare. Anpassad träning för olika patientgrupper är ett såväl intressant som viktigt tema i Carl Johan Sundbergs forskning. Pågående och genomförda studier handlar bland annat på diabetes- och bröstcancerpatienter.
– Ja, det är viktigt att utpröva metoder på verkliga patienter, det är absolut en huvudfåra för oss. Bland annat är en intressant studie, kallad Optitrain, genomförd på bröstcancerpatienter under ledning av forskarna Yvonne Wengström och Helene Rundqvist. Studien undersökte hur dessa patienter påverkas av olika typer av träning under pågående cellgiftsbehandling.
– Vad man bland annat kommit fram till i denna studie är att högintensiv träning, i detta fall intervallträning, i kombination med styrketräning är bra på många olika sätt för denna patientgrupp. Intensitet tycks spela stor roll för dessa patienter ska må så bra som möjligt, och även för att få ut största möjliga effekt vad gäller prestationsförmågans bevarande. Man förlorar ju fysisk funktion under cytostatikabehandling. Dessutom blir den cancerrelaterade tröttheten mycket mindre vid den här typen av träning, vilket är viktigt, berättar Carl Johan Sundberg.
Men är högintensiv träning bra för alla patientgrupper, så länge den är genomförbar?
– Nej, så är det inte. Vid exempelvis olika typer av utmattnings- och stresstillstånd så är högintensivt vanligen inte alls bra. Sedan bör man alltid beakta att den bästa träningen är den som blir av. Vissa tycker bättre om intensivare träning, som även tar kortare tid, medan andra föredrar långa promenader. Det gäller framförallt att finna den form som passar en, det är ju alltid bättre att göra någonting istället för att bara strunta i all fysisk aktivitet bara för att man inte orkar med den mest optimala träningen.
År 2014 släppte Carl Johan Sundberg tillsammans med läkaren och psykiatrikern Anders Hansen boken ”Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre”. Här får läsaren förutom tips och information om vikten av fysisk aktivitet för allmänhälsan också ta del av forskningsresultat kring hur man faktiskt kan förebygga, behandla och i vissa fall bota sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och depression.
– Ja, här tar vi upp intressant fakta och metoder för att optimera sin träning, även i förebyggande syfte. Man får lära sig mer om de mekanismer som styr detta och olika metoder som vi forskar om, berättar Carl Johan Sundberg.
På tal om att förebygga sjukdomar, vad anser du om de proaktiva digitala tjänster och hjälpmedel som erbjuds idag, i form av exempelvis valfria blodanalyser online?
– Det handlar om vad man har för indikation för att testa och undersöka. Man bör ha en anledning, tycker jag. Anledningen kan dock vara så enkel som att man känner oro, ibland i kombination med att man har en riskprofil eller att man har uppnått en ålder då risken för folksjukdomar ökar. Här kan proaktiv vård, exempelvis i form av att ha kontroll på blodvärden, vara mycket bra.
– Ett annat exempel är att ha koll på blodtryck. Icke upptäckt högt blodtryck är den vanligaste underliggande orsaken till förtida död.
Vilka är de viktigaste frågorna att ställa sig?
– De subjektiva komponenterna är väldigt viktiga, oavsett ålder. De frågor som säger mest om människor är så enkla som, ”hur mår du?”, ”hur äter du?”, ”hur rör du dig?”, hur sover du? ”upplever du stress?”, ”hur mycket alkohol dricker du?”, ”röker du?” Dessa frågor om beteenden säger gigantiskt mycket.
– Nästa nivå är att testa funktion: Hur långt kommer du på en sex minuters gångtest? Här kan det visa sig att en person har så dålig kondition så att exempelvis blodvärden spelar mindre roll. Som exempel har även icke-rökare med dålig kondition en kraftigt ökad risk för sjukdomar. Samma sak om du har väldigt låg muskelstyrka. Handgreppsstyrka är faktiskt dubbelt så prediktivt som blodtryck vid bedömning av hälsotillstånd. Det är också konstaterat att ju mer muskelmassa, desto bättre blodsockerkontroll, säger Carl Johan Sundberg.
Text: Mats Holmström
