Calle Waller, intressepolitisk talesman och tidigare vice ordförande i Prostatacancerförbundet, förutser en allt ljusare framtid för den som drabbas av prostatacancer. Dock finns mycket kvar att göra, bland annat i form av ökad screening, kortare väntetider och att fler får tillgång till de nya medicinerna.
I en intervju med Hjärta för vården förra året berättade Calle Waller att nya, godkända och lovande läkemedel mot prostatacancer nyligen börjat ingå i högkostnadsskyddet. Samtidigt togs ett beslut om att rekommendera landstingen att använda två nya läkemedel vid långt gången, s.k. kastrationsresistent prostatacancer. Användningen ökade mycket riktigt efter detta men avståndet till att alla som behöver nya läkemedlen var fortfarande stort, menade han.
– Ja, ett helt batteri av nya läkemedel som verkar i det senare skedet av prostatacancer har introducerats under de senaste åren. Beslut togs som sagt av landstingen men det gick trögt av olika skäl. Idag har vi kommit längre, användandet är betydligt högre nu. Men vi är inte framme vid behovstäckning, särskilt inte i vissa delar av landet som släpar efter rejält. Men det går åt rätt håll.
Tusentals studier kring läkemedel för prostatacancer
– Vad gäller läkemedel så pågår det ett par tusen studier det pågår ett par tusen studier i världen just nu vilket det tyder på att det kommer att hända mycket i framtiden. Man ska veta att av 100 studerade läkemedel kommer man kanske i mål med två men det är ändå positivt. Ett problem är att nya läkemedel traditionellt mer aktivt läggs över smärtgränsen prismässigt vilket givetvis försvårar utvecklingen mot att de snabbt kan erbjudas av läkaren.
– Flera av dessa nya läkemedel har också visat sig fungera i ett tidigare skede av prostatacancer. Men då blir också målgruppen större och vilket också är fördyrande, berättar Calle Waller.
Medellivslängden vid svår prostatacancer har ökat
Antalet dödsfall i prostatacancer har i många år legat på ungefär samma antal men med tanke på att befolkningen ökar skedde ändå ett trendbrott för några år sedan. Så ser det ut än idag men det finns ändå en fortsatt reell minskning i risk.
Ja, man brukar säga att den sammantagna effekten av de livsförlängande läkemedlen har gjort att den återstående medellivslängden hos dessa patienter redan har ökat från två till fem år. Idag är prostatacancer en mer hoppfull sjukdom, mer positiv för både patienter och läkare. Den drabbade lever längre än tidigare och har bättre livskvalitet. Utvecklingen inom området går också ganska fort vilket kommer att förändra mycket under de närmaste åren.
Lovande utveckling gällande tidig upptäckt
Calle Waller berättar också att det ser lovande ut när det gäller tidig upptäckt av prostatacancer. Inte minst genom att Socialstyrelsen återupptagit sin utredning av screening för diagnosen.
– Det stämmer. I januari nästa år väntas ett tilltänkt beslut. Att man tagit upp frågan igen beror bland annat på att nya markörer för sjukdomen hittats och att det kommer allt bättre metoder att skilja på snäll och aggressiv prostatacancer. Problemet med onödig överbehandling är nu också betydligt mindre genom att de med mindre aggressiv cancer, ca 25% av de nydiagnostiserade rekommenderas så kallad aktiv monitorering. Men fortfarande finns ingen riktigt säker diagnosmetod.
– Dock finns fortfarande en hel del att göra gällande screening. Det är helt enkelt för många som fortfarande får beskedet ”du borde ha kommit tidigare” vilket inte är något trevligt besked att få. En viktig anledning till att dödstalen inte ökar i takt med befolkningen är också att man PSA-testade mer för 15–20 år sedan och därmed upptäckte fler som annars skulle ha utvecklat spridd cancer. Så vi hoppas mycket på den här utredningen, konstaterar Calle Waller.
