Höga halter av stresshormonet kortisol i kroppen ökar risken för långvarig psykisk ohälsa. Detta genom att viktiga DNA-processer påverkas av kortisol. Det konstaterar Camilla Glad, disputerad forskare på Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
Sambanden framkommer i en studie från Sahlgrenska akademin på patienter med Cushing’s syndrom. Men fynden öppnar också för ny hantering av andra stressrelaterade tillstånd som ångest, depression och posttraumatisk stress, menar Camilla Glad.
Om man kan verifiera och upprepa de här resultaten i andra studier så skulle det kunna ha betydelse för framtida behandlingsmöjligheter av stressframkallad psykisk ohälsa.
Den ovanliga sjukdomen Cushing’s syndrom innebär kraftig överproduktion av kortisol till följd av en godartad tumör i hypofys eller binjure. Patienternas tillstånd kännetecknas av bukfetma, kraftiga fettansamlingar i ansikte och nacke, högt blodtryck och diabetes. De riskerar också i hög utsträckning att drabbas av trötthetssyndrom, ångest, depression och kognitiv nedsättning.
Hög stressbelastning påverkar DNA
– Även om de kroppsliga symptomen förbättras efter operation av tumören så visar våra tidigare studier att de psykiatriska besvären till stor del ofta kvarstår. En del patienter kommer aldrig tillbaka i arbete och kanske inte ens vågar sig ut i samhället för de vardagliga bestyren. Det är helt enkelt en patientgrupp med stora problem där vi är väldigt angelägna om att hitta nya möjligheter att hjälpa, konstaterar Camilla Glad.
Att hög stressbelastning kan påverka DNA är till viss del känt sedan tidigare. Studier på enskilda gener har visat att extrem stress med tillfälligt höga kortisolnivåer påverkar den så kallade DNA-metyleringen som innebär att geners uttryck eller egenskaper förändras.
I den aktuella studien har man för första gången studerat DNA-metylering i hela det mänskliga genomet hos patientgruppen, och resultatet är tydligt: Personerna med Cushing’s syndrom, 48 individer, hade signifikant lägre metyleringsgrad än en frisk kontrollgrupp.
Kan öppna för nya behandlingar mot psykisk ohälsa
Forskarna hittade dessutom specifika metyleringsförändringar som var länkade till de ihållande psykiatriska problem patienterna ofta drabbas av. Fynden gjordes i gener kopplade till kortisolkänslighet samt utveckling och plasticitet i hjärnan.
Om man har en programmerad känslighet för kortisol som gör att man svarar med depressioner och ångest vid mycket lägre nivåer så är det inte bra för framtiden. Det här är förändringar av DNA som har potential att hänga kvar under resten av livet, och som även kan gå i arv.
– Om man kan visa att DNA-metyleringen leder till påverkade nivåer av vissa proteiner öppnar det upp för nya behandlingsmöjligheter. Jag tror inte att vi med dagens kunskap kommer att kunna påverka själva DNA-metyleringen i sig men däremot på sikt motverka dess effekter, säger Camilla Glad.
Källa: Pressinformation från Sahlgrenska Akademin
