I december 2015 meddelades att regeringen satsar 150 miljoner kronor på olika insatser för bättre vård till personer med kroniska sjukdomar. Hälsorapporten ställde några frågor om satsningen till Gabriel Wikström, Folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister.
Satsningen görs genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och att ge uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Framförallt vill man främja en utveckling av primärvården, en överenskommelse med SKL där 78 miljoner avsätts och varav 48 miljoner kronor går till landstingen.
– Ja, vi höjer ambitionerna för arbetet med en vård anpassad till personer med kroniska sjukdomar. Det handlar bland annat om att få till en mer patientcentrerad vård, om att ta fram nya kunskapsstöd och riktlinjer, att se till att de som finns används, och om ett ökat fokus på primärvårdens arbete, berättar Gabriel Wikström.
Några exempel på åtgärder som planeras för att uppnå en mer patientcentrerad vård?
– Alla insatser som genomförs inom ramen för satsningen på kroniska sjukdomar bidrar till en mer patientcentrerad vård. Det handlar om att utveckla, sprida och implementera nationella kunskapsstöd om kroniska sjukdomar för att patienterna ska få tillgång till bästa möjliga vård. Det handlar också om att stödja vårdens arbete med sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande metoder för att så långt som möjligt förebygga och minska komplikationerna av kroniska sjukdomar. Dessutom genomförs insatser för att öka patienternas förutsättningar att aktivt medverka i beslut om vård och behandling.
– Inom ramen för en överenskommelse mellan Staten och SKL om insatser för bland annat en bättre vård för personer med kroniska sjukdomar, genomförs projekt för att utveckla nya patientcentrerade arbetssätt och metoder i primärvården. Syftet med projekten är att utforma tjänster som passar olika patientgruppers behov och förutsättningar.
I socialstyrelsens uppdrag ingår bland annat att främja patientcentrerad vård genom att sprida verktyg och metoder för ett bra bemötande i vården. Socialstyrelsen ska också anpassa nationella riktlinjer för patienter med kroniska sjukdomar. Syftet med detta är att öka patienternas kunskaper så att de aktivt kan delta i beslut om vård och behandling. Socialstyrelsen ska även fördela statsbidrag till relevanta organisationer för att de ska genomföra insatser som bland annat bidrar till patientcentrerad vård.
Förhoppningen är också att med miljonerna bidra till en jämlikare hälsa och jämställd vård. Är det en logisk följd av satsningen att vården också blir jämlikare?
– Ja, en vård som blir bättre för de som lider av kroniska sjukdomar är också en vård som är bättre för alla. Det finns idag skillnader i vård mellan landstingen. Det visar inte minst öppna jämförelser. Det finns också skillnader med anledning av kön och socioekonomisk bakgrund. Alla skillnader i vården är dock inte ojämlik vård. Skillnader kan vara medicinskt motiverade eller uttryck för en väl fungerande patientcentrerad vård som tar hänsyn till den enskildes behov och situation.
– De insatser som lyfts fram bidrar också till jämlik och jämställd vård. Utveckling, spridning och implementering av nationella kunskapsstöd för kroniska sjukdomar är en central del i detta arbete. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla nya nationella kunskapsstöd för kroniska sjukdomar inom ramen för sitt uppdrag. Bland annat kommer Socialstyrelsen att utveckla nya nationella riktlinjer för psoriasis och epilepsi.
I överenskommelsen med SKL ingår att utveckla s.k. programråd som ska samordna spridningen och tillämpningen av kunskapsstöd, t.ex. Socialstyrelsen nationella riktlinjer, till landstingens verksamheter. I programrådens verksamhet ingår också att identifiera förbättringsområden och föreslå insatser som leder till en mer effektiv vård och behandling. SKL ska även samordna utvecklingen och spridningen av gemensamma behandlingsrekommendationer för ett stort antal kroniska sjukdomar till landstingen.
– Även insatser som bidrar till ökad delaktighet för patienterna bidrar till en mer jämlik och jämställd vård. Syftet med dessa insatser är att patienterna ska få vård med utgångspunkt från individuella förutsättningar och behov snarare än socioekonomisk bakgrund eller kön, avslutar Gabriel Wikström.
