Allt fler fysioterapeuter utgår från ett beteendemedicinskt förhållningssätt i behandling av patienter. Nyligen beviljades forskare vid Mälardalens högskola 4,6 miljoner kronor för att införa och utvärdera arbetssättet på kliniska verksamheter i Mälardalsregionen.
Metoden är evidensbaserad och tar hänsyn till människors tankar kring skador och tillfriskande.
– Målet med forskningsprojektet är att hitta systematik i införandet av ett beteendemedicinskt arbetssätt vid behandling av patienter med långvarig smärta, berättar Anne Söderlund, projektledare och professor i fysioterapi vid MDH.
Beteendemedicin handlar om både den fysiska och psykosociala delen i undersökning och behandling och kan underlätta livet för människor med långvarig smärta. Träning av fysisk förmåga och beteenden i vardagsaktiviteter läggs upp på ett sådant sätt att patienten ska lyckas genomföra sin träning. Träningen inkluderar åtgärder som påverkar tankar och färdigheter att utföra ett beteende.
– Det är därför viktigt att införa ett sådant arbetssätt, utvärdera införandet samt vilken effekt det har för patienterna, säger Maria Sandborgh, projektledare och lektor i fysioterapi vid MDH.
Tidigare forskning ger starkt stöd för att behandlingen kan förebygga och behandla långvariga och kostsamma skador och sjukdomar, som whiplashskada och andra muskuloskeletala smärttillstånd. Det är vanligt att smärta begränsar patienter i vardagen, skapar oro, rädsla och negativa tankar.
– Till exempel får patienter med smärta stöd i att gradvis öka sina aktiviteter och sin tro på den egna förmågan vid utförandet av dem. De får också stöd i att fånga negativa tankar och motverka rädsla för rörelser. Behandlingen ger många positiva hälsoeffekter och leder ofta till varaktigt ökad aktivitetsförmåga och minskade sjukskrivningar, säger Anne Söderlund.
Projektet ”Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta – utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultatet” består av tre delstudier som avser att på olika sätt utforska processer för arbetet och hälsovinsterna för patienter. Bland annat kommer effekten på patienternas aktivitets- och delaktighetsförmåga att mätas upprepade gånger under ett år efter avslutad behandling.
– I projektet samarbetar forskare inom fysioterapi, sociologi, folkhälsa, hälsoekonomi och vårdvetenskap. Det känns fantastiskt att vi har fått förtroendet att bidra till värde och nytta för samhället. Vår förhoppning är att forskningen på lång sikt bland annat ska kunna bidra till minskning av långvarig sjukfrånvaro, säger Anne Söderlund.
Fakta: Forskningsmedel till projektet har tilldelats av AFA-försäkring.
