Personer med IBS reagerar starkare på bakterier

0

I den första studien som gjorts på IBS med levande bakterier bekräftas att tarmslemhinnan från personer med IBS är mer genomsläpplig för bakterier än frisk tarm. Studien är ledd av forskare vid Linköpings universitet.

IBS (Iirritable Bowel Syndrome), är en störning i tarmens funktion. Tillståndet innebär återkommande smärta i buken och ger ofta förstoppning och diarré. Tillståndet drabbar runt var tionde svensk och är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor.

– IBS-drabbade har setts som en diffus grupp. Vår studie visar att patienter med IBS faktiskt skiljer sig från friska när det gäller hur tarmen reagerar på bakterier, berättar Åsa Keita, forskare vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE), som har lett studien tillsammans med Susanna Walter, specialistläkare i mag-tarmsjukdomar på Universitetssjukhuset Linköping och forskare vid IKE.

Bakteriefloran spelar stor roll

Enligt forskarna vet man ännu inte varför problemen uppstår, men allt mer forskning tyder på att förändringar i samspelet mellan hjärnan och tarmens bakterieflora spelar en roll i utvecklingen av IBS. I tjocktarmen finns ett skikt av slem som utgör det första skyddet mot bakterierna i tarmen. Under slemmet finns ett lager tarmceller, enterocyter, och under dem finns vävnad som innehåller immunceller. Det är det här lagret med tarmceller som forskarna bakom den aktuella studien har studerat, med fokus på hur genomsläppligt det är för bakterier.

Forskarna undersökte små vävnadsprover från tjocktarmen från 37 kvinnor med IBS och jämförde dem med prover från kvinnor utan tarmproblem. De studerade slemhinnan i en så kallad Ussingkammare, där forskarna kunde mäta transporten av ämnen och bakterier genom den levande vävnaden.

IBS-tarm mer genomsläpplig för bakterier

Eftersom den sjukdomsalstrande bakterien Salmonella typhimurium är en känd riskfaktor undersökte forskarna hur Salmonellabakterien interagerade med tarmslemhinnan. De studerade också en E. coli-stam (Escherichia Coli HS), som normalt finns i tarmen. För båda bakteriestammarna var passagen över slemhinnan ungefär dubbelt så hög i vävnadsprover från patienter.

– I vår studie såg vi att patienter med IBS har ökad genomsläpplighet för bakterier i vårt modellsystem. Fyndet går inte att översätta rakt av till verkligheten och behöver utforskas vidare, men vi ser att något gör att ett lager i tarmslemhinnan är mer känsligt för bakterier hos patienterna än hos friska kontroller, säger Åsa Keita.

Mastceller betydelsefulla såväl vid IBS som hos friska personer

Forskarna undersökte också mastceller, en typ av immunceller som är en viktig del av det medfödda immunförsvarets skydd mot mikroorganismer. De fann att mastceller verkar spela en betydande roll i regleringen av bakteriell passage i tarmslemhinnan hos både friska och IBS-drabbade, men att den mekanismen tycks vara mer aktiv vid IBS.

Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Universitat Autònoma de Barcelona i Spanien och David Geffen School of Medicine at UCLA i USA. Forskningen har finansierats av bland annat Stiftelsen Hälsofonden och Forskningscentrum för diarrésjukdomar (Region Östergötland, Linköpings universitet), AFA Försäkring och Bengt Ihres forskningsfond.

Fakta: Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology. Länk till studien här

Läs tidigare intervujer med, och krönikor av IBS-experten Sofia Antonsson här
Få hjälp med IBS-besvär hos Belly Balance 
Träffa dietist via videosamtal hos MediCheck här. Ingen remiss behövs.

 

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.