Hjälp vid tarmsjukdomar – och nytt preventivmedel

0

Ett biobaserat material ska i framtiden kunna hjälpa personer med tarmsjukdomar som ulcerös kolit. Dessutom hoppas forskare vid KTH att framstegen kan resultera i ett preventivmedel som inte är hormonbaserat.

Det handlar om mänskliga slemhinnor. Det är med dessa som Thomas Crouzier, forskare vid avdelningen på Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa vid KTH, och hans kollegor jobbar. Tillsammans har de utvecklat ett biobaserat material bestående av polymerer som kan förstärka och förbättra slemhinnornas förmåga att utgöra en barriär.

”Man måste förstå slemhinnornas funktioner”

– Utgångspunkten för oss har varit att betrakta slemhinnor som ett eget material som man kan jobba med och modifiera. För att kunna göra det måste man förstå slemhinnornas funktioner, bland annat att utgöra en barriär som stoppar bakterier och virus men samtidigt släppa igenom syre eller näringsämnen, säger Thomas Crouzier.

Med avstamp i denna kunskap har forskarna sedan tittat närmare på hur de mänskliga slemhinnorna ska kunna bli bättre, men också hur man kan reparera slemhinnor som skadats.

Behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar

Utmaningen har legat i att ta fram ett hundraprocentigt naturligt material som klarar av att tränga in i slemhinnorna men samtidigt inte ha några oönskade biverkningar. Detta har forskarna alltså lyckats med, och forskningsresultatet har givit dem en vetenskaplig publicering i tidskriften Biomacromolecules.

– Vårt arbete kan leda fram till behandling av sår i slemhinnor och inflammatoriska tarmsjukdomar. Tidigare arbete har resulterat i framsteg när det gäller behandling av torra slemhinnor, berättar Thomas Crouzier.

Forskningen har också lett fram till en annan viktig upptäckt. Det material som utvecklats kan fungera som ett preventivmedel.

Kan förhindra att befruktning sker

Livmoderhalsen är sluten med ett segt slem under de dagar då kvinnor inte haft ägglossning. I samband med ägglossning så påverkas slemhinnan så att sädescellerna kan komma in i livmodern och sedan föras vidare till en äggledare där ägget kan bli befruktat. Slemmet är då mer tunnflytande och mindre segt.

– Vårt polymera material kan stänga till denna möjlighet, och förhindra att befruktning sker. På det sättet får vi ett preventivmedel som inte är baserat på hormoner. Jag är medgrundare till företaget Circle Biomedical som har för avsikt att ta detta koncept vidare till färdig produkt, säger Thomas Crouzier.

– När det gäller preventivmedlet så tänker jag att det ska kunna appliceras som en liten vaginal kapsel som snabbt löses upp. Den blockerande effekten har i labb visats kunna komma snabbt, inom minuter. Det är viktigt att preventivmedlet är enkelt att använda, avslutar Thomas Crouzier.

Källa: Pressinformation från KTH

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.