Brinnande idrottsintresse ledde till doktorstitel i fysiologi

0

Ett stort fokus på hur våra muskler reagerar på olika former av träning, kost och rehabilitering är grunden till att Håkan Rundqvist idag kan titulera sig doktor i fysiologi. I början av året disputerade han på Karolinska Institutet med en doktorsavhandling om könsrelaterade skillnader i musklernas svar på s.k. maxsprintarbete. Vägen till doktorstiteln har dock varit krokig, berättar han.

Håkan växte upp i Småland och det var idrott och träning som stod i fokus redan från start.

– Ja, hemma i Alvesta sysslade jag med alla idrotter jag hade tillgång till. Jag var och är av den rastlösa typen som tycker att något måste hända hela tiden vilket nog är en del av förklaringen till mitt intensiva idrottande. Till slut fastnade jag för fotboll men efter en tid började jag få skador och när hälsenan gick av försvann också en del av motivationen. Istället växte mitt intresse för rehabilitering och även dess koppling till kosten. Jag var också tidigt intresserad av biologi och kemi, berättar Håkan.

A-kurs i fysiologi blev vändningen

Efter Natur-programmet på gymnasiet blev det lite ”krokigt” som han själv uttrycker det. Via kemiekonomprogrammet i Karlstad som gav magisterexamen i biokemi, en flytt tillbaka till Alvesta och arbete som kylmontör under ett halvår, samt inte minst mycket funderingar kring framtiden kom till sist vändningen i sökandet.

– Ja, det var när jag sökte och kom in på Karolinska Institutets A-kurs i fysiologi. Det var det som saknades. Jag kunde vid det här laget massor om kemi men visste inte hur exempelvis levern fungerar. Nu kände jag att jag hittat hem, jag gick in för studierna med hull och hår och läste till och med studiematerialet som nattlektyr. Senare sökte och genomförde jag också B- och C-kursen vilket ledde till projektarbete på avdelningen för klinisk fysiologi på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

Kvinnors muskelfiberarea ökade mer än männens

Efter att ha medverkat i olika forskningsprojekt, skrivit en magisteruppsats och ett halvårs arbete som labbassistent visade det sig att det fanns en ledig doktorandplats.

– Det här var en bit in på 2000-talet och sedan dess har jag varit doktorand på 50 procent och undervisat och föreläst resten av tiden. Hade någon sagt till mig tidigare att jag skulle stå och prata inför andra så hade jag skrattat, det var verkligen något jag avskydde och aldrig trodde att jag skulle göra frivilligt. Men min handledare tryckte in mig bland 80 fysioterapeuter ganska omgående och på den vägen är det, berättar Håkan.

Kan du berätta om forskningsprojektet som du disputerade med?

Det är en fortsättning på ett tidigare projekt som undersökte könsrelaterade skillnader i maxsprintarbete och där man konstaterade att kvinnors muskelmassa/muskelfiberarea ökade mer än mäns vid maxsprintarbete som i det här projektet innebar 30 sekunders högintensiv cykling med hög belastning tre gånger i veckan i en 4-veckorsperiod. En belastning som man skulle kunna jämföra med att cykla intensivt med tians växel.

– Mitt första delprojekt var att hitta en förklaring till denna könsrelaterade skillnad. Vi undersökte musklernas funktion genom att ta muskelbiopsier före och efter testperioden och tittade samtidigt på faktorer som sätter igång muskelproteinsyntesen. Flera olika proteiner aktiveras vid den här typen av fysisk aktivitet och kvinnors aktivering är alltså större enligt den ursprungliga studien.

Håkan Rundqvist. Foto: Mats Holmström

Gav proteintillskott till de deltagande männen

– Detta ledde till andra delprojektet där proteinsyntesen skulle mätas och där vi fokuserade på männen. Vad mer påverkar muskelmassan än träning? Det var det vi frågade vi oss, och svaret är givetvis kosten.

– Vi började ge proteintillskott i form av essentiella aminosyror till de studiedeltagande männen. Något som aldrig testas tidigare när det gäller just sprintarbete som rent fysiologiskt kan betecknas som någonstans mittemellan styrketräning och uthållighetsträning. Den här typen av högintensiv träning har hamnat mer i fokus på sistone men har tidigare varit relativt ostuderat.

Kraftig aktivering av proteiner som sätter igång muskeltillväxt

I denna del av projektet fokuserade man på muskeltillväxten och de deltagande männen fick ta proteintillskottet innan, under och 15 minuter efter varje cyklingspass. Därefter genomfördes nya muskelbiopsier.

– Ja, och vi såg att det blev en kraftig aktivering av de proteiner som sätter igång muskeltillväxten hos männen. De kom upp i samma nivå som kvinnorna i det ursprungliga testet och mer därtill, konstaterar Håkan som också berättar att nästa steg var att mäta själva proteinsyntesen, dvs. den muskeluppbyggande delen av processen.

– Vi kan spåra en aminosyra som vi sprutar in i blodet, och därigenom se hur mycket den har byggts in i muskeln. Detta är tekniskt svårt att mäta men även den delen är vi klara med. En artikel om detta har nyligen publicerats i Journal of Applied Physiology, så det känns givetvis jättekul.

Kan du avslöja något om resultaten?

– Ja, de visar att proteinsyntesen ökar vilket är ett starkt argument för muskeltillväxt, även om proteinnedbrytningen ännu inte var mätt i detta skede. Vi vet dock att den nedbrytningen är liten i samband med den här typen av belastning. Även att mäta nedbrytningen är en lång process så det finns anledning till fler studier i ämnet för att få ännu tydligare resultat!

Något som många frågar sig är om proteintillskott i form exempelvis essentiell aminosyra behövs för ”vanliga” motionärer och/eller de som tränar på hyggligt hög eller elitnivå. Hur ligger det egentligen till med den saken?

Forskning visar att extra proteiner för styrketränande individer har effekt på muskelvolym och styrka, dock är det framförallt två kategorier som har behov av extra proteiner. Dels äldre patienter som har störningar i proteinupptaget. Dels de som behöver gå ner i vikt men samtidigt inte vill tappa muskelmassa, dvs. det som brukar kallas att ”deffa” i träningskretsar.

– Generellt är det annars så att äter du väl sammansatta måltider fem gånger om dagen inklusive mellanmål så täcker du ditt proteinbehov även om du tränar på elitnivå. Faktum är att de unga killar som förbrukar mest av dessa tillskott till vardags faktiskt är de som har minst nytta av det!

Hur ser din vardag ut numera, som nybliven doktor i fysiologi?

– Jag jobbar vidare på Karolinska med att hjälpa till i olika forskningsprojekt, blandat med undervisning och föreläsningar. Jag håller kurser där vi jobbar i labbet, genomför cykeltester, mäter syreupptagningsförmåga, hjärtpuls med mera. Lite ”vakuumkänsla” har det allt varit efter disputationen men under hösten räknar jag med att ha lämnat in ansökan om medel till nästa forskningsprojekt. Det gäller att ligga i hela tiden och det finns mycket att forska om, säger Håkan Rundqvist.

Om Håkan Rundqvist: Den 13 januari 2017 disputerade Håkan vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge med sin avhandling ”Human muscle response to sprint exercise and nutrient supply with focus on factors related to protein metabolism”. I sin forskning har ett speciellt intresse av träningsfysiologi och tillhörande kost- och nutriotionsfrågor. Håkan är också delägare i e-hälsotjänsten Blodkollen.se som grundades av hans tidigare kollega på Karolinska sjukhuset, biomedicinska analytikern Lovisa Ryding. Blodkollen möjliggör för privatpersoner att online beställa behovsanpassade eller färdigpaketerade blodanalyser och snabbt erhålla en detaljerad återkoppling från läkare, dietister och träningsexperter.

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.