Tidigare diagnos för flyktingar med PTSD – posttraumatisk stress

0

PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, drabbar många krigsflyktingar och det är viktigt att en korrekt diagnos ställs så tidigt som möjligt. Inte minst bland äldre drabbade, som annars kan få en felaktig demensdiagnos. Det berättar traumapsykolog Frida Johansson Metso, som nyligen släppt boken När kriget är allt vi minns – att lindra PTSD hos äldre (Gothia Fortbildning).

Frida Johansson Metso är leg. psykolog och ansvarig för Stockholmspsykiatrins kompetensutvecklingsprogram Flykt, exil och trauma på Transkulturellt Centrum i Stockholms läns landsting sedan ett par år tillbaka. Tidigare har hon arbetat som klinisk psykolog och biträdande verksamhetschef för specialistmottagningen Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Hon är idag också föreläsare inom området PTSD genom sin egna verksamhet Flyktingkompetens.se.

Jag får ofta frågan varför jag tidigt började engagera mig så starkt för flyktingar och senare specialiserade mig på trauma. Ofta brukar jag då hänvisa till min mormor, som var ett av de 70 000 finska krigsbarnen som kom till Sverige. Hon är förvisso inte PTSD-patient och jag har egentligen aldrig sett henne som en flykting, men jag har fått många krigsberättelser återberättade av henne och morfar.

Intresset för PTSD och trauma fördjupades

PTSD

Hos Frida föddes ett fördjupat intresse för PTSD och trauma under hennes tid på Röda Korset.

– Jag blev tidigt politiskt aktiv (Liberala ungdomsförbundet) och när jag var 18 mötte jag flyktingpolitiken på ett mer personligt plan. Det var en elev på Angereds gymnasium som skulle utvisas och många kamrater engagerade sig för hennes skull. Jag tror jag delar upplevelsen med många att när man väl börjar engagera sig i flyktingfrågan så är det väldigt svårt att bara gå vidare och göra någonting annat, berättar Frida.

Efter psykologutbildningen kändes det därför givet för Frida att arbeta med flyktingar. Hon sökte sig till Röda Korsets center för torterade flyktingar, en specialistklinik för just traumatiserade krigsflyktingar. Där föddes ett djupare intresse för PTSD och trauma hos henne.

”Många vet inte vad som drabbat dem”

– Ja, och när jag senare fick erbjudandet att komma hit till Transkulturellt Centrum och hålla i en satsning riktad mot psykiatrin kunde jag inte tacka nej. Under flyktinghösten 2015 och början av 2016 så konstaterade en stor del av psykiatrin att man inte hade mött den här typen av flyktingar i så stor utsträckning tidigare, men man ville göra ett bra jobb. Eftersom jag hade erfarenhet av att arbeta med det här kliniskt så blev det en lämplig lösning.

Vården möter givetvis många av de krigsdrabbade och traumatiserade flyktingar som kommit under senare år, men också äldre personer som levt i Sverige i 10–40 år. PTSD kan utvecklas många år efter den traumatiska händelsen, ibland just i samband med att vi åldras. Äldre som levt friska i många år efter kriget vet ofta inte vad som drabbat dem och det är just de flyktingarna som Frida fokuserar på i boken När kriget är allt vi minns – att lindra PTSD hos äldre.

Hur kommer det sig att du började intressera dig specifikt för de äldre flyktingarna och kopplingen mellan PTSD och demens?

– Sista åren på Röda Korset insåg jag att jag tyckte de äldre flyktingarna var spännande. Jag gick till vår remissgrupp och sa att jag ville ha hand om dessa. Det tyckte de var kul eftersom jag var yngst på mottagningen.

PTSD är en mångfacetterad diagnos och till stor del en minnessjukdom. Jag hade tidigare haft en patient på Röda Korset som jag inte alls tänkte på demenssjukdom när jag diagnostiserade. Det gjorde att vi jobbade med, och fick effekt på en hel del andra av hennes PTSD-symtom. Men minnessymtomen som ju påverkar hela processen i att tillgodogöra sig terapin, där lossnade det aldrig.

Risken för felaktig demensdiagnos

– Hon var också rädd att söka sig till andra läkare vilket är vanligt bland flyktingar och även PTSD-drabbade. När jag senare lyckades övertyga henne att göra en demensutredning började jag fundera över hur vi differential-diagnostiserar mellan de båda minnessjukdomarna PTSD och demens. Det kan ju också handla om en kombination av PTSD och demens vilket gör det än mer komplicerat. Det här gjorde hur som helst att jag valde att fokusera mest på äldre flyktingar.

PTSD

Frida Johansson Metsos bok ”När kriget är allt du minns” gavs ut av Gothia Fortbildning i mars 2018.

Enligt forskning löper äldre med PTSD dubbelt så stor risk att drabbas av demens, samtidigt som demenssjukdom inte försvagar traumatiska minnen på samma sätt som andra minnen. Därför är det så viktigt att identifiera och behandla PTSD i tid – annars riskerar vi att lämna PTSD-patienten som utvecklar demenssjukdom med att traumaminnena blir hennes starkaste, mest närvarande minnen – att kriget, som det i boken heter, blir allt hon minns, menar Frida, som i sin bok också öka förståelsen för hur trauman påverkar människor livet igenom. PTSD-patienten lider heller inte av en obotlig sjukdom utan kan tillfriskna med rätt behandling och bemötande.

– Ja, och bland de äldre som drabbas av en sent debuterande PTSD finns en stor risk för feldiagnostisering eftersom vården är vana att tolka äldres minnesproblem som exempelvis Alzheimers. Det innebär att traumabehandling inte erbjuds. Jag håller givetvis med om att vi måste ta hand om unga flyktingar men är det någon grupp av PTSD-patienter som jag känner att det är en stor brådska med, så är det just traumatiserade äldre som även i tidig demensutveckling kan behandlas mot PTSD, men som senare i sjukdomen inte kan ta till sig terapi.

Frida, varför pratas det så lite om flyktingar kopplat till PTSD och annan psykisk ohälsa?

Det har tyvärr blivit så att man inte pratar om var flyktingar kommer ifrån. Istället blir de integrationsprojekt och man diskuterar istället om de har rätt att vara här eller inte. Därför tänker man inte heller på följdverkningar av vad de här människorna varit med om. Det är förstås djupt olyckligt.

– Samtidigt finns en stor förståelse för att personer som drabbats av enskilda händelser, som Estonia-katastrofen eller tsunamin, eller att man förlorat en anhörig, behöver stöd och behandling samt att det tar tid. Skulle vi ha samma ambitionsnivå för krigsdrabbade så hade vi kommit längre.

– Det är dock viktigt att berätta att inte alla som upplever traumatiska händelser utvecklar sjukdom, man måste hålla isär en adekvat sorgereaktion och en traumatisering. Det föreläser jag mycket om, förklarar Frida.

Viktigt med korrekt diagnos

Det händer en hel del inom forskning och utveckling kring PTSD, och enligt Frida ska den som drabbas av PTSD få hjälp i dagens Sverige. Men kunskapen om detta måste öka, menar hon.

PTSD är en fruktansvärd sjukdom men vi har kommit långt och ska ta hand om de drabbade idag. Men det är viktigt med korrekt diagnos och det får inte ta för lång tid. Det är också huvudbudskapet i min bok och kan den bidra till en sådan utveckling så blir jag mycket glad.

Vem vänder sig boken huvudsakligen till?

– Personal inom äldreomsorgen såväl som vårdpersonal, socialtjänst och myndigheter i första hand. Upplägget är en blandning av fakta, fallbeskrivningar och egna personliga reflektioner så även personer utanför vården som är intresserade ska kunna ta till sig den, säger Frida Johansson Metso.

Läs mer om boken och beställ den på Bokus här

Text: Mats Holmström
Foto: Johannes Frandsén

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.