Effektivare behandling mot SLE i sikte

0

Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE kan även ha arvsanlag som ökar risken för svår njursjukdom och stroke. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar hur dessa arvsanlag påverkar funktionen hos immunceller, vilken man hoppas kan leda till nya alternativa läkemedel för patienter med en viss riskgenvariant.

Forskningen uppmärksammades med anledning av internationella SLE-dagen 10 maj.

– Detta är den första studie som visar att patienter som bär på en viss riskgenvariant i STAT4, har en ökad känslighet för överaktivering av T-celler som driver på inflammationsprocessen vid sjukdomen. Förutom en ökad risk att utveckla sjukdomen och få ett svårare förlopp, löper dessa personer ökad risk för akut njurinflammation och stroke, berättar Niklas Hagberg, forskare inom reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

SLE drabbar främst kvinnor

I studien har forskarna även funnit att T-celler från SLE-patienter med denna specifika riskgenvariant svarar bra på en substans som är kandidat till nya läkemedel, en så kallad selektiv Januskinashämmare.

– Bättre förståelse av hur riskvarianter i gener i immunsystemet påverkar cellulära funktioner kan förhoppningsvis leda till att vi i framtiden kan dela in patienterna i flera grupper som svarar på olika behandlingar och därmed erbjuda effektivare terapier, fortsätter Niklas Hagberg.

SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Vid sjukdomen uppstår inflammation i flera organ och vävnader. Hos vissa kan till exempel njurar, hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och benmärg.

Arvsanlag har betydelse

Interferon spelar en nyckelroll i sjukdomsprocessen. Proteinet produceras av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Vid SLE sker en överproduktion som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. Det är däremot oklart hur den onormala immunaktiveringen ska brytas utan att patienten drabbas av biverkningar.

Att arvsanlag har betydelse är numera också känt. Forskare i Uppsala har bidragit till att identifiera mer än 25 av de drygt 100 gener som är kopplade till ökad risk för SLE. Dessa gener kan dock endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken och det är ännu okänt hur majoriteten av riskgenerna påverkar immuncellerna.

FAKTA: SLE

• En autoimmun reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader.* SLE (Lupus erythematosus) betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
• Sjukdomen börjar ofta med ledsmärtor (artrit), förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet och feber.
• Sjukdomen är vanligare hos kvinnor (90 procent av de drabbade). För kvinnor i 35-44 årsåldern är risken 50 gånger högre än i befolkningen i stort.
• De vanligaste dödsorsakerna vid SLE är hjärtsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller hjärnan. De senaste årens forskning har visat att SLE-patienter löper tio gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Källa: Akademiska sjukhuset

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.